Dag 312 - Ett besök på Björkön

Idag har jag inte gjort så mycket mer än vakna, kliva upp och äta frukost, packa ner kamera och lite mat i ryggsäcken och åka till Luleå.

Hämtade upp Mattias 10:35 och vi åkte till Hagavikens båthamn där jag parkerade och sen gav vi oss iväg på leriga vägar ut på Björkön.

Det var grått och fukt i luften ute och lite råkallt. Det var en himla trafik på Björkövägen, det var visning på en stuga på Mulön där ute och säkerligen hade det varit visning på de andra två objekten längre ut på Björkön också. Vägen var bitvis väldigt lerig och mjuk efter regnet igår.

Efter 9 km hittade jag ett härligt miniatyrlandskap med mossor, små granskott, vattenpölar och annat kul. Hade säkerligen kunnat stanna där en timme och bygga ihop små naturlandskap i makroläge men nu var jag ju inte ensam och det blev lite kallt att vara stilla. Fick nöja mig med att snabbt bränna iväg några bilder. Den första på björnmossans blommor får vara dagens bild.

Vi passerade en konstig grej uppställd bredvid vägen. Det såg ut som en gigantisk pressarfot till en symaskin.

Efter knappt 2,5 timmar var vi ute vid Gloholmarna. En man med hund gick framför oss. Hunden stannade och stirrade på oss ett flertal gånger och när vi nästan var framme vid husen kom vi ikapp dem. Hunden hoppade ystert och hälsade glatt. Jag frågade mannen om man kunde komma ner till vattnet här någonstans. Han tittade på mig som jag var helt dum i huvudet och sa "Öh det är ju vatten överallt, där och där" och pekade på vägen till sitt hus och till grannens. Jag försökte få fram att jag menade utan att klampa över någons stugtomt men han kallade på hunden och gick in på vägen mot sitt hus. Vi valde att gå rakt fram och nog blev det så att vi knatade över någons tomt (dock igenbommat för vintern) innan vi kom fram till vattnet och ett stenparti där vi kunde slå oss ner och fika. När vi kom såg man öarna rätt så tydligt men efter bara en liten stund hade de försvunnit i dimman. Den första bilden är tagen med mobilen precis när vi hade satt oss med fikat. De andra två när vi skulle gå ca 30 minuter senare.

När vi skulle gå iväg hoppade jag ner från stenen vi satt på. Bara det att mina vantar låg i mitt knä. De åkte rakt ner i havet. Smart Bea. Fick gå med händerna indragna i jackan en stund för att få upp värmen för  när vi gick tillbaka var det lite råare i luften.

Men förvånansvärt nog lättade det går och plötsligt såg vi blå himmel om än bara att det var blå istället för grå moln. Dessutom en strimma rosa och gult.

När vi kom till Mulön igen så var klocka 14:52 och solen var på väg ner under horisonten. Vi har verkligen korta dagar nu. Och kortare kommer de bli innan det vänder.

Efter 23,36 km var vi tillbaka till bilen och då var det mörkt. Vi hade varit ute i 5 timmar inklusive fikastoppet.