Så jävla feg ibland #022 #blogg100

Ibland blir jag feg när jag vet att det kanske kommer att såra någon annan.

Jag är verkligen inte nöjd med håret och hade bestämt mig för att gå och klaga. Väl där såg jag att frisören som klippte och färgade var där. Vände i dörren. Ville ju inte ta det med henne. Gick in på H&M en sväng. Men bestämde mig för att ta tag i det och gick tillbaka. 

En annan frisör fick order om att ta kassan. Alla var fullt upptagna med att klippa. Bet ihop och samlade mot och sa att det nog var bäst att ändå få prata med frisören som klippt mig. Hon är en försynt person och det var skitjobbigt att säga att jag inte var nöjd. Vi verkar ha helt olika uppfattning om färgers benämning. Men jag tyckte att om jag visar en bild så borde väl det visa hur jag vill ha det oavsett vad det kallas? 

"Jag kan göra det rött men jag trodde du ville ha det kopprigt."

Jag är IT-människa inte frisör. Om man förra gången på samma salong benämnde färgen kopprig så är det den term jag använder.

Jag visade ju dessutom en bild. Hon fortsatte att argumentera för att jag sagt koppring och inte röd.

Visade att uppklippningen nu gjorde att jag bara har glesa testar i nacken (se bild nedan).
Precis det jag sa att jag inte ville ha när hon pratade om uppklippning. Hon verkade helt oförstående. Försökte fråga om råd men hon pratade på om tider. Frågade vad jag ville göra med håret fastän jag sa att jag ville ha hjälp med just det. (Skall väl vara glad för att det blev bättre än förra gången någon försökte sig på att klippa upp mitt hår, då grät jag när jag kom hem, den gången samlade jag inte mod att gå tillbaka, den gången var håret utom räddning och jag var deppig dagen efter oxå).

 (Jag vet att bilden jag tog sen blev toksuddig men batteriet dog sen så jag kunde inte ta en ny).

Slutade med att jag fick en ny tid på tisdag eftermiddag hos samma elev som förra gången men förtroendet är skadat plus att jag inte vet om jag har tid att åka från jobbet i nästan 4 timmar en gång till för att bli klippt och färgad av samma person.

Men det var då jag blev feg, vågade inte säga "jag vill ha en tid hos någon annan". 

Så nu sitter jag här och känner mig helt korkad som åkte de 6,4 milen tur och retur till Luleå och ändå mest troligt kommer avboka och hata håret. 

Kanske skall jag chansa och fixa det i San Fransisco istället? För här hemma har jag noll tid egentligen innan jag far, det var ju därför jag hade bokat tid hos annan frisör än hon jag brukar gå hos :-(