Skjutsade en minst lika trött Vincent till skolan. Han som aldrig sagt något illa om skolan under 6 år har plötsligt börjat ifrågasätta varför han måste gå dit, de lär sig inget vettigt, vad skall man ha det till, varför behöver inte X som aldrig är i skolan gå i skolan? Osv osv... Det där sista kan man ju undra över, om det finns ett barn som är i skolan någon dag här och där, vad gör skolan, vad sänder det för signal till de andra barnen när det ser ut som om hen slipper bara så där... Jag förstår att man måste tänka på hens integritet och inte berätta för mycket men samtidigt blir det ju en sak barnen säkerligen undrar över. Hen var inte i skolan speciellt mycket i mellanstadiet heller och fick inte mottaga några betyg på betygsceremonin i 6:an. Enligt min son så sitter hen hemma vid datorn istället. det skulle nog Vincent också hellre göra vissa dagar, spela LoL istället för att traggla tyskaglosor eller kemiska sammansättningar eller så vantar i slöjden. Det är ett kämpande som förälder att motivera barnen att studera, att försöka förklara varför de skall gå i skolan, skolan verkar inte lyckas speciellt bra med att förklara vad man har för nytta av det man läser. Eller så lyssnar inte barnen.
Var på jobbet precis i tid till ett möte trodde jag, kastade mig in i konferensrummet, ringde in och fick veta att jag var först in. Mysko, kollade klockan, de andra borde vara där. Gick ut till skrivbordet för att hämta en grej, gick förbi rumbokningsterminalen utanför och såg att mitt möte skulle börja först 30 minuter senare. Så skönt. Då han jag varva ner, packa upp mina grejer, ta en te och plöja den mail som kommit in. Skummade lite upphandlingar och avrop och insåg att en grej jag påbörjat på fredagen och tänkt göra klart hemma under helgen fortfarande var öppen i datorn oavslutad. Åh nej. Men han inte börja innan mötet.
Sen gick dagen i ett, hög och lågt smått och stort och flera möten. Hela dagen växlade jag mellan att tokfrysa och toksvettas, kände mig grymt ofräsch och önskade att jag hade kunnat hoppa in i en dusch vid lunchen. På tal om lunchen så var min plan idag att ha med lunchlåda för att kunna gå ut på en promenad. Det var sol ute och jag åt min jättegoda lunchlåda, samtalade med kollegor, satt och slappade i köket och när det var 5 minuter kvar av lunchen kom jag på att jag ju skulle ha gått ut. Suck, klant. Nytt försök i morgon och även då får jag äta hästfilé för det var två portioner över i söndags. Värsta lyxen.
Jobbade över en stund med att sammanfatta vad som ligger framför mig och det blev en alldeles för lång lista, vet i fasiken hur jag skall angripa den, måste försöka hitta någon form av prioordning i morgon. Beta av det som går att göra snabbt först kanske så jag kan stryka bort dem, låter väl som en bra plan? En del grejer är superviktiga och kritiska men samtidigt inget jag kan stressa fram, processarbete måste ta lite tid, man måste hinna tänka, bolla och formulera sig rätt, hitta rätt balans. Skitsvårt. Han som jag skall göra det tillsammans med är minst lika fullbokad de närmsta veckorna men gör vi inte detta så får vi båda svårare längre fram. Bara att kavla upp ärmarna och dyka ner i den där listan. Saknar mitt egna rum och framför allt min whiteboard, där jag kunde gruppera och prioritera, brainstorma. Hur jag än försöker får jag inte till samma sak digitalt. Saknar att se den där tavlan i ögonvrån, att påminnas om det som står där, att kunna klottra till saker, stryka, rita sambandspilar och skriva små noteringar. Åh vad jag saknar min tavla! Men tillbaka till listan, för några dagar sedan hade den känts som överväldigande, men idag kände jag ming nästan inspirerad. Mötena under dagen flöt också på bra och i morgon har jag ett jätteroligt kundmöte (hmm kanske inte skulle vräkt i mig mackor med vitlöksröra på ikväll ;-) )
Min plan var att åka direkt från jobbet och hämta upp barnen, båda slutar träningen kl 19 trodde jag, så har det varit hela tiden. 18:45 ser jag ett SMS från Vincent Hämta mig nu! Skickat 18:30. Jösses vad tankarna började snurra medan jag försökte nå honom. Inget svar. Varför vill han bli hämtad en halvtimme tidigare, det går magsjuka just nu han har väl inte blivit sjuk? Tillslut svarade ungen, nä då deras träningstid hade bara blivit ändrat sen förra veckan, de slutar 18:30 och har duschat klart 18:45 numer. Han påstår att han sagt det till mig men jag har inget minne av det och jag sa i morse, hämtar dig kl 19 före Herman skall hämtas och han svarade OK. Så nu fick han snällt sitta och vänta till 19.
Hämtade båda barnen och dumpade av dem hemma, gick in och bytte om och åt som sagt några mackor med vitlöksröra på och en kopp te innan jag hängde kameraväskan över axeln tillsammans med stativet och gick ut. Ute var det hur skönt som helst och de glashala gatorna är fortfarande isiga men kylan och fukten som var i natt har gjort den ogenomskinlig och lite porösare och ett frostlager ovanpå. Sjukt bra grepp med dobbarna, kändes som jag flög fram fast jag bara gick. Hade inte alls samma andfåddhet och sjuka trötthet i benen idag. De pinnade på bra (om än långt ifrån i den fart jag vet att jag kan gå men så grymt skönt att känna lite svar från kroppen). Luften var härlig och syrerik och jag tog en runda runt järnvägen. Tittade på godståg, gick in på minsta lilla vägstump för att få meter i benen. Höll på att trampa på en död ren, uäck, vad sjuttsingen gjorde den där?
Min runda (se längst ner) ser ut som jag varit svårt berusad och inte kan hitta vägen :-) Fotade graffiti med mobilen (Lumia 930) när jag gick förbi alla dessa "rullande utställningar" av folks "namn". De första 2 känner jag igen som några som taggat halva Luleå. Första gången jag ser "JNR" i annat än simpelt fult tag-spejande på typ allt med en yta. Nu fanns det lite konstnärskap bakom i alla fall. G4S tycker jag ser likadana ut överallt, rätt tråkiga. Jag kan inte låta bli att tycka att vissa väl genomarbetade verk faktiskt piggar upp godstågen som annars är så trista. Men jag förordar inte att man målar olagligt.
Kom hem efter 12,97 km (fast klockan sa 13,03 när jag kom hem, knasigt det där), och var toktörstig, torr som attan i munnen och såg fram emot att få knapra lite isbitar, min stora last när jag har anemi. Men jag hade glömt fylla islådorna. Suck! Kalendern plingade nyss och sa Mens i morgon, ja ha det förklarar svettningarna idag och varför jag var på så sjukt dåligt humör häromdagen. Måste börja föra lite mer statistik över humöret tror jag och faktiskt lägga in varningar till mig själv även för det i kalendern.
En rolig grej som hände på promenaden var att bakom badhuset så går jag först över en bro som jag sen svänger in under. Bron är en välvd träbro och jag tänker alltid på Bockarna Bruse när jag går över. Denna dag är jag ute och promenerar rätt sent, jag är lite trött efter 11.5 km och klampar mig över bron och säger högt "Vem är det som klampar på mig bro" med mörk förställd röst och sen "Det är jag Lilla bocken Bruse" med ljus röst. Skrattar åt min egen dumhet och svänger ner för att gå in under bron. Möter då en man som alltså varit under bron när jag leker teater, hans blick alltså.... Nå jag den bjuder jag på.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar