Med en tår i ögat

Idag var sista gången på magdanskursen *snyft*. Det har varit 5 härliga lördagseftermiddagar och jag är glad att jag gick kursen. Men nogge fick fel i sin utsago att det skulle vara ett bra ställe att skaffa sig en större bekantskapskrets. Men men jag gick ju dit främst för dansens skull.

Jag hoppas att den utlovade fortsättningskursen skall bli av i vår så jag får dansa mera. För det lär ju inte bli något magdansande mer än i träningssyfte hemma i vardagsrummet för att inte glömma färdigheterna jag förskansat mig under dessa 5 veckor. Ibland förbannar jag att jag bor här uppe i obygden där det inte finns så mycket att göra och antalet arabiska fester som jag känner till är lika med noll.