Jag vet att jag tjôtar...

...men Lottens kalender är sjukt rolig och idag vet jag, jag måste veta, jag kan inte ha fel. Igår var väntan på rätta svaret lååååång för att jag var så frustrerad över att inte förstå det som de andra hade greppat (även om jag hade gissat rätt men inte fattat det, vilket i och för sig Cruella inte heller hade gjort fastän hon skrev namnet). När rätta svaret var Stefan Rüdén i fredags och jag hade gissat på Andrés Lokko var jag nästan lika säker som idag men bara nästan. Idag finns det inte på kartan att jag har fel eller så har jag gått i varenda luring som Lotta lagt ut. Då är hon på tok för smart för mig.

Är grymt imponerad över hennes förmåga att få till luckorna. Gjrode ett mentalt experiment och tog en av mina favoritförfattare och funderade på hur jag skulle få till en lucka med honom men nej. Det hade bara inte gått. Lotten har en unik förmåga som få besitter tror jag.

Idag är väntan lååååång för att jag så gärna vill veta om jag och de andra har rätt, vem annan än Elin Wägner kan det vara? Allt pekar på henne. Allt! men som sagt Lotten är smart. Men jag kände mig jäkligt smart som kopplade "hårda, nordliga vinden från Alperna" till Nobelpristagaren i litteratur 1945. Nu får jag väl känna mig oerhört korkad om 2 timmar om det int var rätt koppling men tills dess får jag ligga här med känslan att ha fått en polletnertrillning att nästan höras i rummet.

Läs även andra bloggares åsikter om Lotten, julkalender, luckor, gåtor, lycka, ledtrådar, väntan, genikänsla