Han slänger något på mig och kastar sig storgråtande isängen. Hans älskade gosedjur håller på att tappa huvdet. Han har spruckit från kind till kind bak i nacken och stoppningen tittar fram.
Dags för transformering till huvudkirurg. Göran (ja giraffen heter så) sveps in i gröna (inte så) sterila dukar, såret friläggs och operation sy ihop honom inleds. 
En nevös Vincent står brevid och undrar hur lång tid till det skall ta.Medan han ändå ligger på opertionsbordet är det väl lika bra att laga en gammal nötningsskada på halsen oxå så nu har han 2 långa ärr framtill. Nacken syns mindre att den är lagad.
Frågade Vincent på skoj om vi inte skulle ta och kasta Göran nu när han var så trasig. Men oj det skulle jag inte sagt, ni skulle sett paniken i hans ögon. Han älskar verkligen den där giraffen och även om han kan sova utan den och inte hr något större snuttebehov så tar han gärna med Göran om vi skall någonstans och är han trött hittar man honom ofta med Göran i famnen likaså om han är ledsen. Herman är inte alls lika fäst vid något av sina gosefjur, han har bytt favorit 2 ggr sen han var stor nog att ha en favorit. Vincent har däremot haft Göran sen han kom hem från BB.
Andra bloggar om: akutkirurgi, gosedjur, favoritdjur
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar