25 april 2007

Inte bara din egen blogg har betydelse

Det har ju diskuterats ganska mycket i media om att man skall tänka på vad man lägger ut för information om sig själv på nätet eftersom presumtiva arbetsgivare kan kolla upp dig. Men tydligen gäller det att inte bara hålla ordning på vad man själv lämnar ut för uppgifter utan även bekanta/närståendes anonyma bloggningar kan leda till att man inte får jobbet.
Hos Beta Alfa hittade jag en länk till en artikel i Siftidningen om Göteborgaren Jonas Pihlström som inte fick en anställning trots rätta kvalifikationerna. Anledningen var troligtvis att de läst hans sambos blogg där hon skriver:
‘Denna vecka ska han få svar om jobbet i Norrköping. Hoppas han inte får det. Vill som sagt inte flytta.’
Någon hos företaget Noss hade letat fram hennes blogg trots att vare sig Jonas eller hans sambons namn nämns på bloggen och lagt med i hans ansökningshandlingar med orden "Vad göra?"

Själv är jag ganska öppen med vem jag är och vad jag tycker/står för och jag säger nog som Bert på Ögonblick i norr:
Skall man förställa sig för att få ett jobb, så skulle jag nog inte vilja jobba för den chefen. Då är det väl bättre att man avslöjar sig redan innan, än att man avslöjas, när anställningen är ett faktum.
Man får liksom hela paketet Bea när man anställer mig men samtidigt drar jag mig lite för att fullt ut följa Blogges uppmaning just med hänvisning till presumtiva arbetsgivare. Hmmm svårt det där.

Skall man behöva tänka på vad man skriver när man bloggar just för att en eventuell arbetsgivare kan kolla upp en, och tänk om min nuvarande chef skulle googla på mitt namn då skulle han få läsa hur less jag är på hur det är på jobbet just nu (men å andra sidan kan han inte svenska och jag hymlar inte med på jobbet heller om vad jag tycker). Täck vad trist bloggvärlden skulle bli om alla skrev tillrättalagda inlägg .

Men samtidigt finns det inlägg jag valt att skriva men aldrig publicera men de är ofta för att de kan ge för mycket detaljer om andra människor än mig själv eller för att de skulle kunna såra någon så någon form av självmoderering har jag ju.

Funderade länge när jag började blogga på om jag skulle vara anonym/pseudoanonym eller inte men det skulle bli så jobbigt att kalla alla för bokstäver eller påhittade namn och förr eller senare skulle man ändå bli avslöjad och foton skulle ju inte vara att tänka på. Då är det nog lättare att ta risken att råka skriva/visa något för mycket och faktiskt känna att jag får ut något själv av mitt bloggande. Men visst googlar jag då och då på mitt namn för att kolla vilken bild folk kan tänkas få av mig, vad har jag för varumärke tro?

Eller så får jag väl byta mitt namn till något väldigt alldagligt istället för att ha ett ovanligt namn.


Andra bloggar om: , , ,

1 kommentar:

Anonym sa...

Fega chefer bloggar aldrig.

Undrar varför?

;)