03 maj 2007

Får rysningar

Hörde skolminister Björklund prata på radio i morse och jag vet inte vad det är med den karln men jag får rysningar och börjar nästan må illa när jag hör hans röst. Jag klarar inte ens av att lyssna färdigt på vad han har att säga (vilket inte brukar vara någon förlust direkt) men det jag han snappa upp innan jag tvingades byta kanal handlade om att införa nationella prov i alla teoretiska ämnen i skolan. Ja mer korvstoppning. För nationella prov kan aldrig utformas på ett sätt som stödjer diskussioner och förståelse. Prov som skall ges likadana för alla över hela landet ser jag mer som ett hinder i undervisningen. Jag kan förstå att man har dem i grundläggande ämnen som exempelvis matematik och språk, de är mer regelbaserade och handlar mycket om mekaniskt innötande men ämnen där det är lämpligare med diskussioner och förståelse för olika tankesätt där har jag svårt att se vitsen med nationella prov.

Andra bloggar om: , ,

2 kommentarer:

Benny Lindholm sa...

på vilket sätt lämpar sig t.ex kemi för diskussioner och olika tankesätt? Och även om det skulle göra det, hur kan ett prov som ska kolla de grundläggande kunskaperna utesluta undervisning där man OCKSÅ diskuterar. Alla vågar inte göra sin stämma hörd i klassrummet, för dem, om de så bara får hälften rätt, är prov (den enda) chansen att få ett rättvist betyg.

Béatrice Karjalainen sa...

Jag skrev "grundläggande ämnen som exempelvis matematik och språk" där ordet exempelvis är vägledande till att det säkerligen finns fler "regelbaserade" ämnen.

Jag säger inte att man bara skall bedömas på diskussioner men de vänner jag har som är lärare hävdar att allt för mycket av undervisningen och betygssättningen kretsar kring de nationella proven. Jag tror det skulle hämma undervisningen i exempelvis religion, historia och samhällskunskap att ha fokuset för mycket på inbankad fakta.

Jag anser att det inte behövs nationella prov i sådana ämnen utan en lärare kan mycket väl sätta ihop vanliga prov som visar hur de ligger till kunskapsmässigt utifrån kursplanen men det måste finnas utrymme till att diskutera utifrån klassens förutsättningar/miljö mm.

Att bara basera betygen på vad man kan packa in i huvudet och ösa ur sig på papper under ett givet tillfälle passar heller inte alla. I 9:an är de nationella proven obligatoriska och ligger till grund för betygssättning.

Vad gäller att våga prata så tycker jag att det är ett tecken på att något är fel i klassrumsmiljön om inte alla vågar uttrycka sin åsikt och tankar kring ett ämne. Man måste inte dryfta sin personliga åsikt men alla borde efter 9 år i skolan vara förberedda att argumentera för en sak/öppet debattera. Sen behöver inte diskussioner ske muntligt, uppsatser, peer reviewing mm är minst lika givande.

gt är själv en person som inte har något som helt lust eller hjärna för att banka in ex. årtal eller namn och därmed skrev apkasst på traditionella historieprov. Däremot har jag förståelse för historia, jag vet vilken typ av samhälle olika kungar har skapat, vilket klimat som rådde i landet, vilka landvinningar som gjordes etc. i mina ögon mångt mycket viktigare än att kunna rabbla vem som var gift med vem och exakt vilket år en kund blev kund och när han dog. De uppgifterna kan jag slå upp i en bok/google fram om de skulle behövas. Förståelsen kan man bara få genom att läsa, diskutera och dra paralleller med nutid och egna referenser men den förståelsen är svår att testa på nationella prov.

Jag har inget emot att det finn nationella prov som lärarna frivilligt kan använda när de skall skapa prov till klassen så som det är i klass 5 idag i matematik, svenska och engelska men jag tycker det vore fel att nyttja dem i "mjukare ämnen" som till stor grund för betygssättningen.