Dag 314 (#nyutmaningsökes #71) - Planera hjälper inte alltid när molnen kommer

Min plan igår var att åka till Luleå tidigt och fånga soluppgången som där skulle vara kl 7:53 (här i Boden var det 7:57, helt galet på 3,6 mil skiljer det sig alltså 4 minuter). Men igår blev jag först sittade lite för länge vid datorn, försökte undvika att följa amerikanska valet men läste på twitter i alla fall fram till kl 1 ungefär. Sen lugnade jag nerverna lite med att spela Sherlock! Ni förstår inte lyckan i att hitta igen ett av sina absoluta favoritspel i först webbformat och sen som mobilspel (bara 10 spänn dessutom som hittat), som jag har letat så många gånger. Det beskrivs som "Tycker du sudoku är för enkelt, då är det här spelet för dig". Det påminner ju en del om Sudoku faktiskt och jag kanske inte är den snabbaste Sherlockspelaren men jag löser nästan alltid pusslena. Pusslena bygger på Zebra puzzle också känt som Einsteins gåta.

Först gången jag löste det pusslet var när jag gick i mellanstadiet, minns inte vilket år. Jag var klar med all matteuppgifter och min lärare slängde åt mig den på en blåstencil och sa något i stil med, den här kan du ju roa dig med när du gjort klart allt. Jag minns att det lät ungefär som nu har du något för resten av terminen. Men jag ritade, klurade, suddade, ritade lite till och på inte en med två lektioners överbliven tid på slutet hade jag löst den.

Det roliga var att sen när jag själv många år senare blev lärare på universitetet så kom jag att tänka på den där, letade fram min gamla stencil och lösning och skrev av den. Det blev en övning mina studenter fick som en första grej att göra tillsammans, vi körde även med de där kända omskrivna ordspråken typ:

"Personer, vilka residera i arkitektoniska kreationer av en metastabil, transparent smältprodukt av övervägande kiselsyra, bör iakttaga abstinens i fråga om det skyndsamma omlokaliserandet av smärre petrologiska enheter."

Jag brukade tänka att de som löser gåtan finns det hopp om inför logiska resonemang i ex-jobbsdiskussionerna och de som löser ordspråken kan se igenom dravlet och läsa vad som faktiskt står i texterna.

Ibland sägs det att bara 2 % av mänskligheten kan lösa gåtan, det har jag svårt att tro, den är inte så svår. På en bestämd tid typ några minuter och bara i huvudet kanske det är så. Men så gott som alla tror jag kan fixa den med papper och penna. Prova vet jag!

Det sista jag skrev på twitter igår var:
Nä jag vågar inte titta på #valvaka ber en bön och går och lägger mig, hoppas vakna till en inte allt för galen värld i morgon.

När jag vaknade i morse hade Gnilla svarat:
Det är en galen värld. Mörker.

Jag förstod direkt vad det betydde, ville inte, drog täcket över huvudet och ville bara somna om, hoppas det var en dröm. Vakna och plocka upp mobilen och istället läsa att Clinton tog hem det. Men så enkelt är ju tydligen inte livet. Ibland har man mardrömmarna vaken. Glad över att inte bo i USA, vara kvinna/invandrare/muslim/ofrivilligt gravid osv... Förhoppningsvis inser gubben sina egna begränsningar och omger sig med vettiga människor men hans vicepresident får mig att må riktigt illa, vapenivrare, total abortmotståndare mm.

Nå ja i morse klev jag alltså inte upp och klädde på mig för att åka till Luleå istället låg jag kvar, spelade lite mer Sherlock och hoppades på mirakel eller nåt. Men tog mig i kragen och gick upp och fixade lite med jobbsökningsgrejer.

Sen tog jag hjälp av Google Earth, funderade på vilka platser jag fotat förr som jag skulle kunna tänkas hinna till och fånga något precis innan solen skulle gå ner 14:36. Kom att tänka på en lite halvtrasig lada i Vibbyn och tog fram den på Google Earth. Perfekt. Solen skulle hamna på ett bra ställe i förhållande till den gamla ladan. Packade ihop mina grejer, letade fram kängorna, kokade te och tog med mig.

Från Google Earth

Från Google Earth

Åkte ut till Vibbyn, parkerade bilen på en liten avstickare ner mot ängen och väntade en stund. Moln kom indrivande allt snabbare insåg snart att jag behövde typ skynda mig att fota ca 10 min förtidigt om man ens skulle kunna se att det var en sol så teet fick vänta. varmt och skönt om fötterna i det snöfrostig gräset. Besvärliga ljusförhållanden eftersom solen var uppe ganska högt ännu och ljus och då en mörk lada i skugga. Tack gode gud för att kunna göra flera exponeringar och sammanfoga i datorn det är definitivt räddningen sådana här gånger när det är bråttom dessutom. Idag hade filter kanske kunnat funka men det fanns inte tid för dem. Solen rör sig galet snabbt den här tiden på året så det var fokusera, ställa in och skjuta av med olika exponeringar i rask takt som gällde. Inga möjligheter till att testa olika vinklar. Hade även snabba moln att ta hänsyn till.

Så här blev det som får vara dagens bild (ser lite mörk ut liten så kika gärna i fullstorlek):

Jag hade sett några grejer på vägen dit som kanske skulle passa att fota i ljuset som var nu men jag behövde först hitta någonstans att vända. Blev att jag körde hela vägen förbi Smedsbyn och kikade längst med vattnet i hopp om en öppning i molnen för rosa himmel att komma tvärs emot men nä sådan tur hade jag inte. Körde lite fel på tillbakavägen och fick köra en annan väg. Där fick jag syn på ett litet skogsparti där alla granar blivit gula och dött Färgerna var fantastiska. Hittade en liten skogsbilväg längre fram att parkera på och gick tillbaka längst med vägen, fick hoppa undan för lastbilar som susade förbi med iskalla luftdrag.

Hade bara tagit kamera och stativ med mig från bilen och när jag riggade upp kameran såg jag att jag fått 2 stora sensorfläckar men suck hur/när kom den skiten in i kameran? Måste hamnat nere i gräset på föregående bild och därför hade jag missat det. De två stora träden som stod på skogsplättet visste jag hur jag ville ha och fick kämpa med att inte få smutsfläckarna i grenarna. Sen skulle skogsbrynet vara rakt och stativet inte välta i den kraftiga dikesbranten jag stod i. Och tiden tickade, ljuset blev allt sämre. Jag blev stressad och glömde helt bort att kolla så att nederkanten på bilden fortfarande var ok. Det visade den sig ju när jag kom hem inte vara. Borde ha flyttat stativet lite till bakåt alt sänkt det. Men varje gång jag gör ett sådant misstag så hoppas jag att det belönas med att jag nästa gång tänker till en gång till innan jag trycker av. Han dra iväg 5 foton innan ljuset jag hade gillat var helt borta. De bilderna sammanfogade jag till denna. Som synes aningen stympad i nederkanten men färgerna blev bra.

Om inte molnen hade dragit in hade jag kunnat åka tillbaka vid 17:30 och fångat vintergatan på samma ställe.

Från Google Earth

Åkte till stan köpte ett underlakan till Vincents uppblåsbara bäddmadrass som han skall ha med till Nyköping. Fikade (frukost/lunch) en aptorr glutenfri macka på Opalen, ger upp deras glutenfria tekakor nu, vet inte vad de gör med dem. Bokade resa till Stockholm och har fixat med bilderna. Nu skall jag spela lite Sherlock innan jag skall hämta Vincent på träningen. Lovade att hämta eftersom han har hosta fortfarande och det är dumt att gå i kylan då. Han valde dock att ta en promenad dit.