10 april 2007

Big Fish

Som Tim Burtonälskare hade jag på något sätt lyckats missa denna film när den gick på bio och sen har det liksom aldrig blivit av att jag sett den. Men i julas fick jag den i present av en arbetskamrat som jag hjälpte med julkort och lite annat. Men den blev liggande i filmhyllan fram till i söndags. Då stoppade jag ner den i väskan och åkte till en kompis. Kröp upp i hans soffa med en stor bunke popcorn och njöt. Vilken underbar härlig film och som vanligt med Burton lagom skruvad handling och vackert foto. Förväntningarna på filmen infriades den var härlig och oerhört vacker. Den kommer jag se fler gånger.

Tim Burton är är sagomästare som är som bäst när filmerna är lite halvskruvade och drömlika. Filmen handlar om Edward Bloom, en man som hela livet har berättat de mest fantastiska historier, om och om igen, för alla som vill och inte vill höra på. Och den mest berömda är den om den stora fisken han fångade samma dag hans son föddes. Ingen vet hur mycket av berättelserna som är sanna och vad som bara är rena fantasier. Edward Bloom och hans son Will kom ihop sig på sonens bröllop eftersom pappan inte kunde låta bli att berätta sin fiskarhistoria och vara i centrum ens på bröllopet. De talade inte med varandra på 3 år men när pappan får cancer och ligger för döden så bestämmer sig Will för att söka upp honom och få klarhet i vem pappan egentligen är, vem finns där bakom alla påhittade (?) historier?

Man får följa Edwards liv genom berättelserna antingen genom att han berättar dem eller för att Will minns pappans berättelser. Vilka berättelser som är sanna och inte får man ingen direkt klarhet i men att allt inte var påhitt blir tydligt. Fantasin och verkligheten ligger nära varandra och det är just sådant som Burton är så bra på när man precis börjar fundera på hur bisarrt något kan bli lyfts vi tillbaka till verkligheten och blir sittande lite lagom förbryllade. Det är det jag gillar med Burtons filmer de får en att önska att lite av det det som finns i dem kunde inträffa, lite mystik i den trista vardagen.

Jag ger den 5 återfunna vigselringar.

Så nu kan jag äntligen stryka den från listan. Nu ser listan ut så här (länkade till imdb.com):



Andra bloggar om: , ,

4 kommentarer:

Anonym sa...

Ett litet tips, Batoru Rowaiaru finns nu som "uncut special edition", kallas också Directors Cut på en del ställen. Funderar på att se om den. Ganska speciell film... (:

Béatrice Karjalainen sa...

Ah, får ta och fixa fram den då. Sen gäller det bara att hitta någon som vill se film oxå.

Anonym sa...

Vi kanske kan locka Jalle att vilja se den också? (:

Béatrice Karjalainen sa...

Idén redan planterad i hans huvud :-)