Idag var jag på hälsokontroll och jag trodde de skulle kolla mer än vad de gjorde.
De räknade ut mitt BMI (med en vikt med kläder på, de drog av 500g för kläder, som lättviktspackare med våg vet jag att bara mina jeans väger mer än så och min pikétröja bidrar definitivt med ett par 100 g) men jag hamnar ju ändå inom rimliga värden.
BMI var 21,1, 20,8 utan kläder (skall vara under 25)
Blodsockret var 6,4 mmol/l (skall vara under 7,4)
Kolesterolet var 4,51 mmol/l (skall vara under 5, undra hur den skalan är 4,51 låter ju nära 5 men å andra sidan säger LCHF-människor att kolesterol faktiskt inte är något farligt)
Blodtrycket var 110/70 (skall vara under 140/90, någon gång skall jag fatta vad de där nuffrorna betyder)
Jag dricker inte alkohol alls vilket var bra. Frågan var dock underligt ställd
"Finns det någon i din omgivning som tycker att du skall dricka mindre alkohol?" Om man lyckats smyga med sina alkoholvanor då? Om man tar en öl då och då men har ex. en sambo som är absolutist och tycker att alkohol aldrig skall förtäras? När knasigt ställd fråga, vad får de ut av den? Jag skrev dit att jag är nykterist så slapp jag ens diskutera saken. Röker eller snusar gör jag inte heller. Och vore det inte intressant att veta om jag ex. var rökare fram till i förrgår men nu anser mig vara ickerökare (fast det är klart jag kollade aldrig vad de övriga valen var i enkäten, kanske fanns något "nyss slutat" val).
Vi har inga kända hjärt- och kärlsjukdomar i närmaste familjen och jag tränar mycket vilket var bra enligt henne (personligen skulle jag kanske ställt några kontrollfrågor när någon säger att de tränar 5 dagar i veckan och ibland tar långpromenader träningsfria dagar. Överträningsrisken finns ju där alltid men jag tror jag har koll på det. De ställde inga frågor om matvanor odl. vilket oxå förvånade mig, förvisso är mina värden bra men de skulle lika gärna kunna vara bra för att jag äter för lite (vilket jag förvisso inte gör).
Sen var det lite frågor om sömn, oro, nedstämdhet, rastlöshet. Och där markerade jag ganska tydligt att jag är rastlös, känner mig trött, nedstämd odl. men det kan ju lätt förklaras med orsaker som lite att göra på jobbet, min ofrivilliga träningsfrånvaro odl.Frågan kring sömn var om man hade svårt att somna, men vid depression är det inte ovanligt att man somnar snabbt, sover tungt och länge men aldrig är utvilad. Så kan det kännas för mig.
Bad henne utöka testet med ett
Hb-värde och det var inget roligt svar, jag är dålig igen. 72 i Hb :-( det förklarar tröttheten och känslan av att hjärtat vill hoppa ur bröstet vid minsta lilla ansträngning. Det förklarar även en del av nedstämdheten (hoppas jag).
Känns som hela hälsokontrollen var inriktad på att motverka hjärt- och kärlsjukdomar är det verkligen bara det som är god företagshälsa? Min mentala status, risk för skador/överträning, mitt dåliga Hb odl. är tydligen inte av intresse för dem. Kändes som en annalkande höstdepression inte är någon fara för alla andra värden är bra. Fast jag fick veta att deras läkare kan skriva ut stämningshöjande medicin. Men jag gillar inte tabletter, än så länge känns det som att det är hanterbart på egen risk men visst vore det skönt att få må bra.
Enligt Vårdguiden så kan man följa detta som självhjälp:
Egenvård
För att lättare komma ur nedstämdheten är det viktigt att du tar hand om både kropp och själ. Regelbundna vanor är bra att sträva efter för att få balans i vardagen och på så vis kanske du även kan förebygga en depression.
- Motion är bra för kroppens alla funktioner. Gör det enkelt för dig, ta en promenad, cykla, gå och gympa eller gräv i trädgården. Att röra på sig är ett bra sätt att avleda deppiga tankar. Check, det gör jag ju men vad gör man om nedstämdheten beror på att man inte kan träna för tillfället som det var förra hösten?
- Mat som är näringsriktig och regelbundna mattider är förutsättningar för att vi alla ska må bra. Äter bra gör jag.
- Ljus är bra för sinnet. Ta därför gärna en promenad mitt på dagen. Tänk på att ha bra belysning både hemma och på jobbet. Promenerar på lunchen försöker jag göra men det blir svårt senare i vinter när temperaturen kryper neråt -20 och under. Belysningen på mitt arbetsrum är urkass och det rum jag egentligen skall sitta i har inga fönster ut alls.
- Sömn är viktigt för återhämtning. Varva ner, läs en bok eller lyssna på lugn musik innan du ska sova. Jag borde gå och lägga mig tidigare än vad jag gör men det är ofta en massa som skall hinnas med på kvällen och så vill jag ju hinna prata med lite folk oxå, se sista punkten. Jag läser eller lyssnar på musik rätt ofta på kvällarna med skräckromaner och upbeattempomusik kanske borde bytas ut mot något mer lugnande?
- Stress kan förvärra nedstämdheten. Tillåt dig att ta det lite lugnare och unna dig att vara ledig ett tag. Om man känner sig stressad för att man har för lite att göra då?
- Var snäll mot dig själv. Säg nej till nya uppgifter när du inte mår bra.Oj då skulle det inte bli mycket gjort :-/
- Vårda själen. Genom att tala om hur du mår och sätta ord på vad du känner kan du lättare bearbeta dina tankar. Prata med anhöriga, vänner eller om du hellre föredrar samtal med någon du inte känner. Ring Nationella hjälplinjen eller Jourhavande medmänniska. Skriv dagbok. Håll inte tillbaka gråten. Gråt har en läkande effekt precis som skrattet. Check, jag skriver blogg och jag pratar med 2 av mina närmsta vänner när det behövs, särskilt en av dem förstår mig väldigt väl och är bra på att få mig att se andra perspektiv på saker och ting. Han får mig må bättre med sin omsorg. Jag både gråter och skrattar mycket.
Jag önskar så att det gick att förklara för någon hur det känns inne i huvudet/kroppen men det känns som en omöjlig uppgift.
Men enligt Previas standardprotokoll (BMI, blodsocker, kolesterol och blodtryck) är jag frisk som en nötkärna och det är ju bra. Men alla har vi väl stött på nötter med en lätt smak av mögel? Kanske jag är en angripen nötkärna?
Läs även andra bloggares åsikter om
hälsa,
företagshälsovård,
frisk