Tyvärr kom jag på att kameran låg kvar hemma när jag redan hade gått ca 4 km och jag kände inte för att vända om. Men hade jag haft med den hade ni fått se en solig himmel med lagom tunna moln och en kritvit snö på älven med lite skoterspår kors och tvärs. Kanske en Bea i sin ärtgröna skaljacka och en matchande buff på huvudet och lurar i öronen, svarta brallor och en grå rygga.
Idag kom jag iväg på en långpromenad. Bestämde mig tillslut för en tur på älven, medan skoterspåren fortfarande är hårda nog att gå på. Det visade sig att bli en helt underbar dag. Kom iväg strax före 10 och gick en rätt trist väg bort mot kraftverksdammen och bron där. På andra sidan bron såg jag att skoterspåren gick ner på älven så jag passade på att gå ner där. Sen var det bara att följa spåren bortåt. Det var alldeles stilla och jag såg knappt en människa på hela tiden, jo 3 pimplare och jag mötte en man på skoter men i övrigt gick jag där mol allena och lyssnade på min ljudbok "En ovanligt torr sommar" av Peter Robinson. Hade lite strul med den, namngivningen hade blivit knas så jag fick hela tiden flytta filer till en spellista för att få dem i rätt ordning. Lite irriterande särskilt med tanke på att det är lite bängligt på min iAudio och skärmen var väldigt mörk i solskenet. Genom lurarna hörde jag även fågelkvitter och ibland vatten som rann i öppna stråk.
Jag upptäckte att jag plötsligt var vid Vittjärvs kraftstation och hade gått 1,15 mil ungefär. Började känna mig hungrig men ville ha något bra ställe att slå mig ner på så jag fortsatte en bit till och efter 1,5 km till hittade jag ett ställe i Kusån där det inte gick en massa bryggor ner till vattnet eller hus precis på älvbrinken. Lade ut mitt sittunderlag på ett fällt träd och slog mig ner.
Jag packade upp mina mackor, teet, klementinerna (satsumas var det nog snarare) och nötterna och njöt av solen i mitt ansikte medan jag sakta åt min mat. Efter ca 30 minuters vilande var det dags att gå hemåt igen. Tog fram kartan och funderade på om jag skulle gå landvägen tillbaka. Men 97:an kändes inte så lockande så tillbakavägen blev nästan den samma som ditvägen med några småändringar. Jag kom hem precis i den tid jag hade planerat ca 10 minuter före barnen skulle hämtas från skolan kl 15. Fast nu visade det sig att jag inte hade några barn att hämta idag, båda barnen skulle hem med kamrater och jag har fram till det att Henrik kommer hem för mig själv. Vi får äta middag ensamma så det får bli isterband idag, det har jag hemma. Skulle behöva handla men benen är som spagetti nu och jag skall ta en dusch och sen vila en stund på sängen. Känner hur huden i ansiktet stramar efter att ha blivit solbelyst hela dagen så jag skall ta och smörja in mig ordentligt.
Så här såg vägen ut:
Jag promenerade i 4,5 timmar (var ute i 5 timmar) och det blev totalt 25,2 km och en bit över 33000 steg. Hade jag haft mer tid på mig hade jag kanske gått bort till bron ut på Kusön och sen ön tillbaka och tvärs över till Hednoret och över Heden, Trångfors hem om det inte gått ett skoterspår vid järnvägen.
Det är en sak jag ogillar här i Boden, det finns en massa småvägar som går här och var men de binds inte ihop, de slutar mitt ute i ingenstans. Så på vintern är det besvärligt att ta sig utanför de stora vägarna till fots. Man får förlita sig på att skoterförarna har hittat en bra väg och packat snön.
Läs även andra bloggares åsikter om Boden, träning, långpromenad, Luleälven
Dagarna går ...
16 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar