03 april 2015

Dag 93 (#034/#blogg100) - Gör om Bodenforten till grafittiväggar

Så skönt att få sova ut i morse. Vaknade till rätt tidigt först men lyckades gotta ner mig i sängen igen och somna om. Sov till 10. Så skönt. Sen en långfrukost med läsning innan jag satte mig vid datorn. Lade upp lite bilder på G+. Läste lite tidningar, chattade med en bekant (kommer komma spännande saker från hen sen, får återkomma om det senare).

Ville gå ut och gå i det fina vädret men funderade på var, Boden eller Luleå. Satt helt enkelt och velade jättelänge innan jag väl om mig för att dra på mig kläder, göra rent objektiven och sensorn i kameran och sen gå ut. Hade tänkt fara till Luleå trots allt och gå ut till Björkön men när jag kom mig ut och kände solen värma hade jag ingen lust att sätta mig i bilen och köra till Luleå (får bli på söndag istället, skall höra med en bekant om han orkar med en långpromenad).

Hade noll koll på var jag skulle gå idag, bestämd mig för att börja gå runt Svartbyträsket och kanske svänga av uppåt mot Flarken när jag var i Norra Svartbyn, alternativt ta en sväng på Gruvberget från Södra Svartbyn. Slank in på ICA och köpte mig en flaska blåbärssoppa att ha med. När jag kom ut valde jag istället att gå upp mot forten, tänkte att jag kunde ta en omväg. Sen löpte det bara på, jag valde att gå upp till ena fortet, plumsade i djupsnön. Upptäckte att grinden in var öppen så jag kikade in i ena delen av vallgraven. Ut igen och plumsade mig ner till vägen igen. Känner knappt igen mig nu när de rivit det gula huset där Vatchareeyas ben hittades. Fotade en gammal telestolpe som står mitt emot den nu tomma platsen.
Tog vägen upp till det andra fortet via skjutbanan. Även där stod grinden öppen, tog några bilder medan jag gick runt i vallgraven. Man ser överallt tecken på att de fyllt igen hela fortet med cement. Förstår varför men samtidigt är det tråkigt att de inte kan få finnas kvar. Men det finns ju ett museumfort - Rödberget om man vill se hur de var inuti. Kostar väl för mycket att hålla dem säkra. Nu verkar de vara populära tillhåll för klottrare och graffitiartister. Kan tycka att eftersom de ändå är igenstängda och ofarliga. Ha grindarna öppna jämt, låt de här kostnärerna få härja fritt där. Tror det skulle kunna bli en intressant plats att besöka, se vad de hittar på. Som klotterplanken i Luleå som jag åker förbi 2 gånger om dagen när jag jobbar. Gillar att se hur det byts ut saker där, de verkar ha respekt för varandra, låta grejerna finnas ett tag innan det målas över.
Jag följde ett skoterspår bakom Gammelängsfortet, där gick jag för ett tag sedan, då när jag trodde jag var lite vilse om kvällen. Men då kom jag från andra hållet. Fortsatte bortåt på skoterledenDet var jobbigt att gå i den blöta och sliriga snön så när en väg kom så valde jag att följa den. Den visste jag var den sluta, vid någar gamla militärförråd. Funderade på att ta vägen runt berget men konstaterade att jag då inte skulle få ihop mina 1,65 mil som jag hade lovat mig själv att gå idag. Så istället valde jag att gå ner på ett skogsmaskinsspår. Snön var täckt av ris och barr. Väldigt skönt att gå på. Spåret gick i en loop så snart var jag på vägen igen. Hittade ett nytt skoterspår, en väg jag vet att jag aldrig gått, visste inte exakt var jag skulle hamna men skoterlederna här är så otroligt bra uppmärkta av Bodens och Sävast skoterföreningar att jag visste att jag skulle veta åt vilket håll jag skulle gå om jag kom till korsningar. Och vända går ju alltid. Knatade på och kände hur lugnt och skönt det var i skogen. Tackade skoterföreningarna för de fina lederna som gör att jag kan ta en promenad i skogen om vinter. Njöt.
Skrattade när jag gick förbi en flygande gran.
Hittade en stuga i skogen, en sådan där liten en som jag vill ha. Timring med kamin. Blev så avundsjuk. Såg ut som ingen varit där på länge, stökigt där inne, smutsigt. Knäppte en bild med mobilen.
Fortsatte gå tills jag kom ut på en kraftledningsgata, hade hoppats på att det skulle finnas skotervägskyltar där. Kikade på Google Maps men hade lite svårt att orientera mig. Dålig täckning så jag fick inte ner lagret med flygfoton så enligt kartan var jag någonstans på ett grönt fält mellan 2 vägar. På min Windowstelefon får man heller inte en pil utan bara en romb, svårt att se vilket håll man går åt. Måste gå en bra bit för att se åt vilket håll romben förflyttar sig. Rakt fram visade sig vara helt fel. Så jag fick gå tillbaka och svänga av åt rätt håll på kraftledningsgatan. Efter ett tag kom en skylt som visade Boden åt båda hållen, gissade att det ena hållet var den väg jag kommit så jag fortsatte gå. Snart kom en ny skoterväg som svängde av och den kändes som om den var åt rätt håll så jag svängde in där. Mötte lite skotrar innan jag kom ut vid Mjösjön nedanför Mjösjöberget. Hittade en stuga till, fantastisk, dörren var olåst så jag passade på att titta in. Fick syn på en oljeförpackning, oerhört fin patina. Kunde inte låta bli att gå in och ta ett kort. Denna får bli dagens bild.
Denna stuga var oxå rejält smutsig och dammig och sliten på utsidan. Men precis sådan som jag skulle vilja ha, denna låg dessutom vid vatten. Funderade på om jag hade en penna i väskan, ville lämna ett meddelande om att jag var intresserad. Men hittade ingen penna :-( Knäppte en bild med mobilen. Kolla formen på väggarna, rundade utåt.
Knäppte en bild på de fina molen och ljuset som sipprade ner från solen.
 Precis innan jag kom ut på Moråsleden för att gå över till andra sidan gick jag förbi ett ställ med ved som någon staplat så fint. Kunde inte låta bli att ta en bild. Önskar att jag hade tagit mig lite mer tid och sett till att jag fått jämn skärpa. Men jag höll kameran i maghöjd när jag fotade och kunde inte se så bra. Får göra om någon dag.

Kom ut på Moråsens industriområde tillslut och skrattade lite åt det här trädet.Snacka om att kämpa sig förbi ett hinder.
Vid Bodeninfon som är här då det räknas som en infart till stan har man satt upp en Råneålvdalpinne. Men varför har någon spikat upp foppatofflor på den?
Nästan hemma tittade jag på vägskylten som talar om att efter svängen korsar man en järnväg med bommar. Jag har ju tittat på sådana skyltar en väldigt många gånger men det var först idag jag slogs av vad det förställer, räls uppifrån så klart tänkte jag på håll. Har alltid funderat på varför det är en bild på ett staket. Fast om det är räls uppifrån varför är de då slipersen spetsig i ena änden? Blir inte klok på den där bilden. Var tvungen att googla när jag kom hem och wikipedia hjälpte mig, jag var inte så tokig från början det ÄR ett staket:
"Det som ser ut som ett staket på skylten föreställer en grind som var föregångaren till dagens bommar på järnvägsövergångarna. Att skylten fortfarande har en grind är en kvarleva från förr, och grinden finns i konventionen. "
Kom hem efter 19,5 km promenerande. Bra då har jag tagit in lite av de 2 missade dagarna. Nu ligger jag bara 10,5 km back att ta igen i helgen.
Fixade bilderna innan jag duschade (länge) och tog med mig Vincent till ICA, handlade mat till en påskmiddag i morgon och en stek på söndag. Köpte med mig en chokladkaka till tiggerskan utanför ICA, fick en lång kram som tack. Hennes bror fick all pant som låg och skräpade i bilen och jag hittade dessutom lite mynt i bilen att ge dem. Hon har lärt sig säga Glad påsk på svenska. Vet att hon vill lära sig svenska, vill gärna stanna i Boden, kanske hitta en liten billig lägenhet och gärna ett jobb. Önskar så att jag hade bättre kontakter, att jag kunde hjälpa dem. Önskar oxå att hennes bror kunde sluta slösa bort de pengar de tigger ihop på att köpa cigaretter. Det stör mig att han står och röker bakom knuten samtidigt som man skänker pengar till henne. Det känns som jag hjälper honom i hans fula ovana. Sa förra gången jag stack åt henne lite mer pengar att jag hoppades de inte används till cigaretter. Hon sa att hon försöker få honom att sluta. Han samlar pant så han drar ju i alla fall in egna pengar till sitt missbruk.

Läste i Aftonbladet att hälften av svenskarna vill förbjuda tiggeri, hur tänker man då? Var skall man dra gränsen för vad som är tiggeri? Det är inte bara de utländska tiggarna som ber om ens pengar. Minst några gånger i månaden kommer svenska alkoholister fram till mig och vill ha en 20:a "till bussen/kaffe/smörgås....". Mer än en gång har jag köpt mat eller en kopp kaffe till sådana, någon gång en bussbiljett. Pengar får de inte av mig då jag är så emot alkohol och inte vill bidraga till att någon dricker. Jag har rätt så gott ställt, jag har råd att hjälpa de som har det sämre. Ingen lär ju tigga för att de vill bli rika. Jag hoppas att

Herman åt hos kompis så vi andra köpte MAX-mat. Jag gillar verkligen inte deras glutenfria bröd och deluxburgaren hade fullt med fettfickor i sig så när jag bet i burgaren sprutade det in vätska i munnen. Så jäkla vidrigt. Nu blir det nog inga fler burgare på MAX för min del på ett bra tag. Mår bara illa och är less på att slänga halvätna burgare.

Sen slappande framför datorn och posta lite bilder på Instagram och göra en bekant glad med att skicka lite pengar till en grej (samma som jag oskrev om i början). På tal om pengar så måste jag ta tag i mitt Kiva-utlånande igen. Varit lite lat på den fronten på sista tiden. Gillar ju konceptet och blivit glad när det gått bra för de jag lånat ut till. Skärpning på mig. Funderar fortfarande på det där med att sponsra en romsk by som jag skrivit om tidigare. Skall prata ihop mig med sambon och se vad vi kan ge i månaden. Innan april är slut skall jag ha fixat det men jag kommer nog fortsätta sticka åt tiggarna utanför ICA en slant då och då ändå. Skall fråga tiggerskan varifrån hon kommer, kanske är det från en av sponsorbyarna. Jag tänker mycket på den unga tjej som satt utanför ICA i somras, hur har hon det nu, hur mår hennes son osv... Har ännu inte lyckats få fram någon info om henne, så arg för att jag inte frågade vad hon hette, vilken by hon kom ifrån. Hon hade sådan vilja, sådant driv, skämdes aldrig. Vill så gärna att det skall ha gått bra. Att hon hittat ett arbete.

Om nu mer än hälften av svenskarna vill förbjuda tiggeri och aldrig ger pengar och en del säger att det är bättre att hjälpa dem på hemmaplan, ja men sponsra då dem på hemmaplan nu när Star of Hope faktiskt gör arbete där.

Uppdatering: På tal om arbete så ramlade jag över detta på Instagram precis när jag lagt upp inlägget https://instagram.com/p/09ncH3gBzL/ (fixar länk sen när jag inte sitter med urkass app i mobilen). Hur fungerar det, kan de sälja utan att skatta? Vet ju att man måste lämna in någon form av deklaration även för hobbyarbeten. Om jag skulle vilja hjälpa våra lokala eumigranter på liknande sätt vill jag ha koll på regelverket oxå. 

Inga kommentarer: