#camino2013 - dag 5, etapp 5 - Villamayor de Monjardín-Logorño

Augusti 17 - 40,1 km

Sov lite halvkasst och vaknade för att gå och kissa många gånger. 05:25 ringde väckarklockan och jag låg och drog mig några minuter. Italienaren var redan ute ur rummet och på väg. Kände hur det vred till i hela kroppen och insåg att mensen kom 10 dagar tidigt. Så typiskt. Ja ja nu skulle det ju vara avklarat tidigare. Bara inte mensvärken från h-e kommer också. Då blir det jobbigt.

Dagens etapp skulle bli lite kortare var tanken. Viana kanske. 29,6 km bort. Bestämde mig för att inte slita så mycket på tofflorna, de är lite väl fransiga i delar av skinnet så jag tog kängorna.

06:20 var jag redo att gå iväg och tog ett kort, slog på pannlampan och irrade ut genom byn men först tog jag ett hejdåkort med både mobil och kamera.

Såg inte markeringarna så jag tog ett extra varv i byn innan jag fattade. Han bara ut på vägen med det höga gräset innan hela magen tokkrampade, fick kasta mig in bakom en gräskulle. Hoppas ingen behövde vara där bakom på ett tag.

Jag visste att stigen som jag hade velat gå dagen innan snart skulle ansluta så det fick bli första riktmärket på att jag var på rätt väg. Ibland är pilarna och skyltarna sparsamt placerade och när man går i mörker måste man vara extra uppmärksam.

Det fanns en liten snutt cement på vägen och i den hade någon lämnat en hälsning.

Kom rätt snart ikapp kanadensarna men var tyskan tog vägen vet jag inte. Hon borde ha varit framför mig och sa själv att hon gick långsamt. Jag halade fram min ena morot jag köpt i Villamayor de Mojardín och började tugga. I början gick det bra men sen kunde jag bara inte förmå mig att svälja så jag tuggade och spottade sedan ut fibrerna som blev kvar.

På åkrarna tog man in resterna.

På vissa ställen stapades det i stora högar.

Solen gick upp bakom mig och rätt snart var jag i Los Arcos. Hela staden sov och jag passerade snabbt igenom en helt tom stad (förutom några höns och några hundar) efter att ha suttit på en bänk och ätit frukost bestående av lite ost, minichorizos jag köpt i Pamplona och ett äpple. Lite synd för senare på dagen hade det tydligen varit festligheter med, inte tjurrusning men väl, kalvrusning.

Byarna Sansol och Torres del Rio passerades utan att lämna något större intryck så här tidigt på morgonen. Passerade en del pilgrimer som startat från Los Arcos.

Nu var det 10,6 km av inget innan staden Viana som var ett tänkbart mål för dagen. Över ett berg och sen över ett till. Träffade på en fårahede och hans får.

Kom ikapp en grupp pilgrimer, en ung flicka och hennes mamma. Gick och pratade med dem en liten stund så gott som min spanska dög. Trevligt med lite sällskap en stund.

Den här killen kånkade omkring på en ukulele. Här lät massor med fåglar i skogen, kanske var det cikador. I en lund satt massor med människor och tog det lugnt i skuggan. 

Plötsligt var jag i en urmysig stad. Hungrig. Gick in på ett antal barer och frågade efter sallad men alla hänvisade till smörgåsar och tapas som ofta också bestod av bröd. Insåg att klockan var så lite att jag lika gärna kunde gå till Logroño denna dag 10 km bort. Men först mat och helst lämna Viana innan klockan 13:00.

Beundrade kyrkan, hälsade på 2 cyklande pilgrimer utanför och var på väg att ge upp när jag fick syn på en lapp på ett plank om en bar/restaurang ner i en gränd och till höger. Gick dit och hittade ett urmysigt ställe med en mycket trevlig ägare. Kvinnan i köket sa att de hade sallad men att det var bulgur i den men att hon kunde fixa en sallad till mig om jag kunde vänta. Och det kunde jag ju även om jag sneglade på klockan lite. Ville ju inte komma till Logroño allt för sent och bli utan säng. Tog av mig skorna och tog det då lugnt jag bara kunde.

Sippade på min iskalla cola och beundrade det fina fotot på väggen medan tankarna flöt bort i dominikanermunkarnas musik. Ett av mina favoritstycken. Skogen på fotot kändes så bekant. Då kom ägaren fram till mig och visade sin snäcktatuering och sa "från en pilgrim till en annan, det är skogen när man lämnar Roncevalles" och jag insåg att det var skogen jag varit förtrollad i några dagar tidigare.

Min mat kom in, den största sallad jag någonsin sett tror jag. Och helt perfekt. Den var så otroligt god att jag hade kunnat stanna i den här staden bara för att äta en till middag också :-)

Betalade för maten och frågade om de hade en stämpel till mitt pilgrimspass men det hade de tyvärr inte. Stället var så nyöppnat att de inte hade hunnit få stämpel ännu. Tyvärr lyckades jag ju sen glömma att kolla namnet på stället men när jag kommer hem skall jag ta reda på adressen i alla fall och rekommendera stället.

Efteråt gick jag genom staden och fick syn på italienaren strax utanför. Vi hälsade och jag fortsatte vidare. Han gick med några andra. Passerade under N-111 där någon målat en hälsning.

Nu var det varmt och jag svettades som en tok så det var skönt att komma in i skuggan bland tallarna strax innan jag kom in till Rioja-distriktet. Bindan skavde i ens ljumsken och jag ville bara fram. 

Mindre än 2 timmar tog det innan jag stod på bron in till storstaden. Men den sista biten på cykelväg var sjukt tråkig. En man sålde iskalla drickor och stämplade pilgrimspass ett par kilometer innan. Köpte en Kaz citron. Så skönt att få i sig något kallt.

Hittade rätt snabbt det stora härberget som hade platser kvar om än ett fåtal. Cyklisterna jag hälsat på i Viana satt där och väntade på att få checka in. Vi pratade en stund och de tyckte jag var galen som hade gått så långt och jag som tyckte jag tagit en kort tur idag.

Vi fick platser i samma rum och när jag höll på att göra i ordning mina grejer kom italienaren in. Vi skrattade åt att vi åter igen hamnat på samma ställe. Som vanligt duschade jag och tvättade mina kläder.

Jag gick en sväng på stan för att hitta någonstans att äta och en restaurang på torget som var alldeles för turistig visade att de kunde servera sallad med en köttbit. Det får väl duga senare om inget annat dyker upp. Jag satte mig i ett litet kapell och njöt att kylan, stillheten och den lågmälta musiken. Men jag blev störd av en sak. Jag hörde ett klick klick klick-ljud och en man stöna. Insåg att det satt en man i ett av biktbåsen och onanerade, det var hans bälte jag körde. Fick rätt bråttom ut.

När jag kom ut kom ett bröllopsfölje och skulle in i kyrkan. Fick dock  inte se bröllopsparet.

Kikade sen på den mer turistintensiva katedralen. Lyckades smita ut innan mässan började.

På torget tog jag mig en kopp te tillsammans med en pilgrim från USA. Han vandrade en vecka tillsammans med sin son. Han var före detta militär men sonen hade blivit förbjuden av sin mor att gå i faderns spår så han pluggade till ingenjör istället.

De skulle till vingatan och prova viner och äta tapas. Vi sa adjö och jag gick en vända i stan och tog lite mer bilder. Hittade ett supermarket att handla lite frukostgrejer i så som ost, avokado och  chorizo. Avokadon var den största jag någonsin sett.

Sen fortsatte min matletarrunda. Jag snurrade runt runt runt. Hittade flera restauranger men de var alla stängda för semester. Och barerna hade bara grejer med bröd.

Tillslut gick jag till restaurangen på torget ändå. En servitris annan än hon som visat köttet kom för att ta min beställning. Han säga cola och sallad innan hon sprang iväg. Han alltså inte säga med kött. Sen kom den andra servitrisen och sa ah där är du en sallad med kött var det va? Försökte förklara att en annan redan tagit min beställning och att hon nog behövde prata med henne så jag inte skulle få 2 rätter. Men hon förstod inte min spanska och inte ett ord engelska. Så jag sa bara att jag redan beställt.

Salladen kom in och den var urusel. Åt upp lite mer än halva, betalade och gick till härberget. Där fanns en bassäng att stoppa fötterna i så jag satt där och pratade med andra pilgrimer. Skrev lite dagbok och kollade i min guidebok.

Gick till köket för att stoppa mina grejer i kylen och kokade mig en kopp te. Där höll en fransk tjej på att fixa middag till sig och en italienare. Hon insåg snart att det skulle bli för mycket mat så hon bjöd mig på en portion ris med currykyckling. Jättegott. Hon visade sig heta Axelle och han Thómas.

Efter middagen var det sovdags. Jag kunde inte sova. Det var sådant liv ute. Ungar som skrek. Folk som festade och galet varmt. Det tystnade kring klockan 4.

Låg och snurrade hela natten.