Pratade lite med en av kollegorna om tröttheten, han sa att jag ser väldigt blek ut. Har tänkt på det själv, kanske borde gå och kolla värdena. Senast jag kollade var de ju jättehöga.
Hade tänkt att gå ut och gå i Luleå idag men det vare sjukt dimmigt och disigt så istället åkte ja hem och lagade middag till familjen. Det var meningen att sambon skulle gjort det idag. Lagade spagetti och köttfärssås. Ville ha i lite soja och tänkte mig inte för och tog en med svamp i (sådana där småpåsar man får på kinarestauranger, hade dem liggande i kryddskåpet). På lunchen hade jag ätit potatismos med mjölk i så magen var lite i olag sen dess. Den glutenfria pastan tror jag inte heller magen gillar riktigt. Ätit den 3 gånger ju och mått lite illa varje gång.
Efter maten packade jag ner kameran och tog med mig GPS-klockan och gick ut på en promenad. Hade en tanke att fotografera från Sundsbron så jag gick ditåt. Jösses det var verkligen disigt ute mest troligt kommer jag inte se något. Gick förbi järnvägsstationen och tänkte att jag kanske kunde hitta något lok att fotografera också men alla stod igång med lamporna på och flera av dem flyttades omkring. Ingen bild. Jag brukar gå i tystnad eller lyssna på ljudbok men idag slog jag igång min gamla springlista på iPhonenen första låten var Jane Doe med Rebecca & Fiona och den fastnade på repeat efter 3-4 gånger så fiskade jag upp mobilen och bytte till 400 slag med Kent men även den började om och om igen och efter 4 gånger blev det nytt byte nu till Love Kills med Robyn ett par vändor innan mobilen fiskades upp igen för att spela en av mina favoritlåtar Call the Ships to Port med Covenant. När jag hade lyssnat på den säkert 5-6 gånger bytte jag igen till Våga vara rädd med Kent och sen Music Non Stop med Kent de gick också ett stort antal gånger innan jag gjorde sista bytet till Nightcall med Kavinsky som spelades nästan en timme. Fattar inte vad som hände med min spellista, varför alla låtar fastnade på repeat. Får nog googla och se vad som kan ha hänt.
När jag gick ner på Sundbrovägen vred sig magen i kramp och jag höll på att kräkas. Då slog det mig vad det var för soja jag stoppat i maten. Idiot. Hela vägen hem mådde jag pyton och det gör jag nu också. Hade sagt till chefen att jag tänkte åka upp till Abisko i morgon men jag får nog skippa det. Kan inte vara ute på vinterfjället men en mage som hatar mig brukar ju sitta i några dagar när jag misshandlat den. Skit också! Men samtidigt är det lite uruselt att åka fredag till söndag eftersom tågtiderna är så urusla, man får egentligen bara lördagen på sig nu i vintermörkret. Kanske skall jag istället gå til lvårdcentralen på fredag då.
Framme vid bron så besannades mina misstankar, såg knappt något alls, lamporna bortåt stan skulle bara bli ett gult moln. Stannade och fotade strax efter Sundsbron istället, ett gammalt skjul som jag fotat förut men då med mobilen för instagram. När jag stod där och fotograferade kom en kvinna på häst. Hästen tvärstannade bakom mig, vägrade gå, det stod ju någon i vägen. Jag hörde genom musiken hur hon manade på hästen som vägrade lyda. Vände mig om, tog ur lurarna och pratade med henne. Hästen var nyfiken på om jag kanske möjligtvis hade äpplen eller morötter på mig. Hästen fick lov att nosa lite på mig och konstaterade att nä några godsaker hade jag nog inte med mig. Jag packade ihop stativ och kamera och när jag började gå åt hållet de kommit från bestämde sig hästen för att ni var det ok att traska vidare. Bilden på skjulet får vara dagens bild. Man kan nästan tro att jag fotograferat den i svartvitt om det inte vore för sepiatonen. Det var verkligen färglöst att fota i nattmörkret.
Folk kör som galningar på Sundbrovägen och belysningen är inte den bästa, borde haft reflexer på mig. Fortsatte längt med Gammelbyvägen, förbi campingen där jag fotade lite stängsel, tur att det inte kom någon de hade ju trott jag var sinnessjuk. En gul lampa lyste upp staketet och ett träd kastade skuggor bakom. Det blåste lite och små snöflingor kom yrande.
Gick sedan förbi kyrkan som jag hade tänkt fota nu med stativ men då har de lagt en gigantisk snöhög framför :-( Svängde ner förbi vattnet och sen valde jag vägen bakom badhuset sista biten. Det var öppet vatten i den lilla kanalen ut till Svarbyträsket så jag stannade och fotade lite.
En man med 3 stora hundar kom förbi och frågade vad jag fotade. Han tyckte det var synd att minkarna inte visade sig när jag hade kameran framme. Det är tydligen två minkar som brukar leka där kring vattnet, kanske fiskar de där också. Jag får gå tillbaka i dagsljus någon dag.
Tog ett självporträtt (var ju tvungen att testa att kameran inte slutat återge färg typ), kom en person gåendes precis då, han skrattade till och hälsade. Lustigt hur folk som normalt bara tittar bort när man mötes nickar, hälsar eller stannar och pratar när man står och fotar (så att de hjälpligt kan förstå i alla fall, i förrgår när jag fotade elledningar var den ingen som stannade eller hälsade).
Totalt blev rundan 12 km men i ett väldigt makligt tempo pga att jag stannade och fotade.
När jag kom hem gjorde jag en kopp te och satte mig för att fixa fotona och skriva detta. Sambon satt nere i källaren vid sin dator. Några minuter efter att jag hade fört över bilderna kom han upprusande, jag hade tydligen tagit all bandbredd så hans spelande blev lidande. En av bilderna blev lite fel så nu får jag sitta och vänta på att han skall säga OK till att jag oxå använder bandbredd :-/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar