Var på jobbet några minuter efter 8 och skyndade mig att sätta igång och göra presentationen för senare på dagen. Skulle hålla ett pass med kollega från Stockholm. Fick ihop mina bilder och han dessutom prata lite skidåkning och fotografering med min kollega som sitter bredvid mig men som nästan alltid är ute hos kund. Trevligt.
Kl 09:45 skulle via vara på Clarion Sense, jag bävade mig lite inför doftchocken jag visste skulle komma innanför dörren. Vi promenerade dit och jag njöt av den kalla krispiga luften så länge det gick. Och jo visst slog allt igen när jag kom innanför dörrarna. Några ville stanna nere i loungen men jag skyndade mig upp för trappan, det brukar vara mindre doft där. Hittade igen några fler kollegor och snart dukades det fram frukost. Och precis som senast så fick de "vanliga" en dubbelmacka och det fanns mer mackor än människor medan det stod 2 st gluten- och laktosfria mackor på bordet som var mindre än hälften så stora. För ni vet väl att är man allergiker så är man tydligen också mycket mindre i maten :-/ De "vanliga" hade även crossianter men inget annat fanns till oss andra. Efter att ha ätit den där lilla "mumsbiten" så kurrade fortfarande magen. Snart var det dock dags att gå in och börja och eftersom ingen annan hade tagit den andra lilla "mumsbiten" passade jag på att trycka ner den också. Jag sneglade på bananerna men de var väldigt bruna och det låg ett päron i skålen som sett sina bästa dagar. Apelsin är för kladdigt att sitta och äta. Nå ja man överlever ju.
Men jag fick frossa, började tokfrysa men samtidigt svettas för att det var varmt i lokalen, typiskt när jag är alldeles för låg på energi. Mycket frustrerande. Vårt första pass var info och sen påbörjades ett grupparbete som gick över lunchen. När vi kom till maten (efter att jag och två kollegor till varit duktiga och tagit trapporna till nionde våningen) visade det sig att det inte fanns någon lunch förberedd för mig som allergiker. Så medan alla andra åt fick jag vänta på mat men när den kom var den ok (jag är ju absolut inget fan av renskavskött men det var i alla fall inte äckligt). De hade en bra salladsbuffé också så jag blev i alla fall mätt.
Grupparbetet fortsatte med en kort sammanfattning, en kollega höll en mycket bra presentation om vad han gjort ute hos kund. Kul att se vad de hittar på där ute och hur duktiga de är.
Sen mera grupparbete, med fika. Gud så svår det är att hålla fokus vid de där arbetena. Kände också att när man skall arbeta med påståenden så måste man nästan innan ha gått igenom vad de betyder, bara i vår lilla grupp om 6 personer hade vi lite olika syn på vad det vi skulle jobba med ens innebar. Då tar det en massa tid från det faktum att man skall försöka"lösa problemet". Nå jag jag tror vår grupp ändå var rätt ute och fick ihop en hyfsad lista med aktiviteter som kan driva oss framåt. Vi fick fika under arbetet, fick en god chokladmuffin.
Sen var det dags för redovisning av arbetet och jag är hopplös "pratare" och "frågeställare". Varför är folk så tysta? Det är det värsta jag vet med kick-offer. Alla pratar innan om saker de undrar över, om hur det borde fungera, om hur det fungerar men väl där på plats när vi skall prata om sådant så är det tyst. Gahh.... och så blir det nästan så man kan känna blickarna i nacken när man själv frågar, ifrågasätter, undrar eller förklarar. Jag vill ju bara att vi kommer framåt och det snabbt. Ogillardet limbo vi är i just nu. mår inte bra av det.
Sen var det dags för mig och kollegan att hålla vår dragning, tror det fungerade ganska bra. Tidsnöd som vanligt. Sen visade en annan kollega vad de gjort hos kund och hur processen sett ut. Jäkligt kul att se. Imponerande.
Nu var det dags för lite plockmat. De "vanliga" fick rågbröd, grönmögel- och brieost förutom salamin och de 2 torkade köttsorterna, fikonmarmeladen och pickles som jag kunde äta. Alltså inget bröd eller ost för mig. Trist för det är inte så kul att bara äta kött med picklesgurka typ. Bara fikonmarmelad är inte heller så kul. Men ena torkade köttet var i alla fall supergott. Tråkigt, så svårt kan det inte vara att göra något alla kan äta/fixa fram alternativ. Jag blir rätt grinig när jag inte får något i magen dessutom. Måste lära mig att stoppa ner både frukt och bröd i väskan. Hittade ett päron inne i vårt konferensrum jag kunde ta.
Sen hade vi en liten minimässa med kunskapsdelning, nyttigt att se vad den organisation vi slagits ihop med pysslar med. Efteråt gick en del på spa och min plan var att gå ut och gå men tiden som skulle varit 2 timmar var visst bara 1 timme plötsligt så när jag kom ut insåg jag att jag inte skulle hinna promenera, tvätta av mig och byta kläder.
Så jag gick över till Kulturens hus och fotade lite ner i rondellen istället med långa slutartider samt gick över gatan och fotade Kulturens hus (fick bli dagens foto) och lite mer förbipasserande billjus. När jag kom tillbaka in på Sense riktade jag kameran uppe från trappan ner i deras jättestora ljusinstallation.
Sen fick jag ett glas alkoholfri cider som de hade när vi skulle skåla innan middagen, den var sådär jättekonstig i smaken, avalkoholiserad smak typ. Den beställer jag aldrig igen. När vi satt och fick maten presenterad och de skulle hälla upp dryck fick jag som vanligt ett kasst bemötande, de har INGEN koll på vad som skulle passa till maten om man inte dricker alkohol/deras äckliga avalkoholiserade vin (som dessutom var slut just nu). Slutade med lingondricka som var för söt. Lingondricka skall ju vara lite sur.
Flappstek med en potatisterrin med bacon var god, köttet lite för kallt (kalla tallrikar). Men som sagt gott var det. Vi hade roliga och trevliga samtal vid bordet. Kunde dock inte låta bli att fråga folk som bor i kranskommuner till Stockholm varför de säger att de bor i Stockholm när de exempelvis bor i Solna. De förväntar sig ju inte att jag svarar Norrbotten om de frågar mig var jag bor. Varför hänvisar de så ofta till länet själva men förväntar sig inte det som svar från folk som bor på andra ställen i landet. Lustigt. En av dem höll med, han hade inte ens reflekterat över det innan.
Jag fick tyvärr aldrig se vad de skulle bjuda på för gott till efterrätt eftersom några kollegor (varav en från mitt eget kontor och som mycket väl vet hur dåligt jag tål rök) gick ut och rökte och kom tillbaka till vårt bord. Direkt fick jag svårt att andas och ögonen började bråka. Doften på hotellet hade nog gjort mig extra känslig dessutom. Så det var bara för mig att tacka för mig och dra.
Väl hemma fick jag tid att ta tag i bilderna och skriva detta. I morgon får jag ta igen dagens missade promenad. Men först sovmorgon.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar