Idag var det en micro som väckte mig. Lyckades sova igenom sambons larm och när han gick upp men när Herman gjorde omelett i micron och den sa pling vaknade jag några minuter innan min egen väckare. Jädrans så seg jag var men lyckades kravla mig ur säng och göra mig i ordning. Herman ville ha skjuts till skolan så det fick han, är ju på vägen. Men jag blev några minuter sen till jobbet.
Skulle fylla i ett excelark inför ett säljmöte, gick sådär först inget nät, sen vägrade datorn att öppna filen och när jag väl fick upp den insåg jag att jag inte hade all info. Suck. Det är jobbigt med nya rutiner, nya filer, nya möten. Har ägnat en hel del av dagen till att försöka förstå vad jag skall pyssla med i framtiden vad vi skall satsa på och hur våra processer skall se ut. Att komma in i moderbolaget med en annan struktur och annan bakgrund än vad vi kommer ifrån är inte helt lätt men det skall väl gå så småningom.
På lunchen fick jag med mig en kollega på lunchpromenad, nu var det rätt kallt ute -17 så det var ingen långpromenad men vi valde att äta lunch i vad som känns som andra änden stan, blev 2,57 km fram och tillbaka. Käkade en Ceasarsallad som var jättegod. Kollegans supersallad med räkor såg mumsig ut den oxå. Bättre än inget i alla fall. Brukar inte ta med så korta sträckor i min dagssummering men den här gången var det ju med syfte att få röra på oss i alla fall så då kändes det bättre. Sen att vi inte gasade på järnet men vi höll i alla fall mer än styrfart.
Kl 16:40 var jag redo att gå hem då var jag klar med det jag skulle fixa/kunde fixa idag. Tänkte perfekt då hinner jag handla och laga mat innan barnen skall hämtas alternativt köra bilen bort till Vincents träning och ge mig ut och gå därifrån till kl 19 när han skulle hämtas. Men jag blev ståendes och prata med kollegor så klockan var redan 17:25 när jag väl kom mig iväg. Typiskt. Fick istälelt stressa och handla mat, laga mat, kasta i mig maten (Henrik SMS:ade barnen och sa att jag skulle bli några minuter sen till hämtningen ändå ringer Vincent 5 minuter innan vår avtalade tid "Var är du? Är du på väg, när kommer du?" Suck. Till hans förvar hade han fått för sig att han sagt 10 minuter tidigare än vad han hade gjort så han tyckte jag var försenad även med "lite sent"-tiden.
Väl hemma släppte jag in barnen i huset, roffade åt mig mina reflexer och kameraväskan med stativet och gav mig i väg. Idag bestämde jag mig för att gå åt andra hållet och kanske runt sjön. Men gå längst med gamla Lulevägen är skittråkigt, rakt rakt så jag vet in på kvarteren men de är så knäppa loopkvarter så ibland kom jag ut på samma ställe som jag vikt in på. Nå ja det gav ju meter i benen det med. När jag kom bort till skolan där man viker av mot Norra Svartbyn bestämde jag mig för att istället gå bort till Skogskyrkogården och se om jag kunde fota något där. Gick förbi kyrkogården och bort mot det svarta i Lövronningen. Det jag inte visste var att den vägen slutar på två gårdar. Men jag lyckades gå så att det i alla fall kändes som jag befann mig på vägen mellan gårdarna när jag klev ut på en åker för att ta kort på stjärnorna som syntes så väl. Gårdarnas ljus lyste upp snön fint åt mig.
Det var sjukt kallt att stå där och fingrarna domnade bort, stativet och kameran blev iskalla. Hade för tunna vantar med mig och lite för lite kläder. När jag började gå bortåt igen så såg jag en lada jag sett på vägen dit. Hmm jo men ett kort kan jag väl ta. Upp med allt igen, frysa, fota, frysa. Ner med grejerna igen.
Kom till vändplatsen precis innan kyrkogården, men attans det är ju norrsken och coola moln, upp med allt igen och nytt frysande. Dagens bild blev en av dem. Tyckte molnen blev fina, norrsken är alltid fint och så extra kul med ett flygplan som blinkar och bildar en streckad linje.
Packade ner allt då såg jag att det var fina moln på andra sidan vid kyrkogården så upp med det igen.
Packade ner och vände på mig igen, ja men då hade molnen ändrat på sig och vara måste förevigas. Testade lite HDR oxå, Ni fattar.... snacka om att jag hade kalla händer sen. HDR:arna blev lite mörka men eftersom kameran skapar jpg:ar direkt ville jag inte meckla med dem.
Försökte gå så snabbt jag bara kunde med händerna i fickorna för at få upp lite värme igen. Då fick näsan för sig att om inte jag skulle värma den med handen skulle den nog trilla av. Förbannade mig själv för denna utflykt i -17 (vad bilen hade sagt innan jag gick iväg), tyckte att temperaturen måste ha fallit rejält för jag frös så sjukt mycket. Var ju ute i -27 förra veckan utan att frysa så här. Nå ja jag gick på hemåt, bestämde mig för att inte trassla in mig i kvarteren på vägen tillbaka fick ändå ihop drygt 10 km som var målet. Men så fick jag för mig att gå rakt fram vid sjön när cykelvägen skulle svänga upp till stora vägen. Ett skoterspår såg bra ut (i mörkret). Det var inte gåvänligt, sjönk ner med en fot i taget. Suck. Men jag tog mig fram till nästa gata och upp till Gamla Lulevägen igen. Svängde ner en gata innan vår egen och gick ner till sjön och fotade lite coola moln (och norrsken som dröjde sig kvar där) men igen av de bilderna blev bra, för mycket starka lampor. Försökte mig på ett självporträtt alldeles frostig, gick så där var svårt att sätta fokus när jag inte hade något att fokusera på. Däremot kunde man se de coola molnen och ett norrsken i bakgrunden rätt bra på bilden med Samyang 14 mm-objektivet och vem behöver vara skarp när det finns ett norrsken i bild ;-) Handhållet auto allt gjorde mig lite skarpare.
Nu hemma i värmen efter nästan 3 timmar ute. En kopp te, fotoredigerering i Lightroom och skriva detta. Sen försöka komma i säng vid midnatt senast. Får se hur det går.
19 januari 2015
Dag 19 - Norrskenet kom tillbaka
Skrivet av
Béatrice Karjalainen
klockan
23:59
Arkiverat i
Boden,
foto,
fotografering,
Promenad/Vandring,
år2015
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar