09 april 2016

Dag 100 (#040/#blogg100) - Fågelliv

Jobbade lite på morgonen, läste igenom några dokument.

Fikade sedan med vänner ett par timmar istället för att åka på roller derby. Sen åkte jag ut till Hednoret för att fota fåglar. Dagens bild får vara dessa svanar där den ena tycker det är lite blött och kallt om fötterna. Jag hade inte en aning om att svanar hade svarta fötter.
Tog några fler bilder när jag ändå stod där ute på isen med slask i stövlarna och lite nerväs att isen inte skulle hålla.
 När jag stod på torra land gled den här förbi i vattnet.
 Eferåt, när jag tömt ur slasket ur stövlarna och äntligen blivit lite varmare om fötterna (tacksam över full värme i bilen) så åkte jag ut mot Granträsk för där brukar krondikena svämma övevr så här års och bilda häftiga vattenlandskap i skogen. Men jag var för tidigt såg bara ett litet vattenlandskap på ena sidan vägen. Körde hela vägen till Sandtränk utan resultat. Vände om och körde samma väg hem igen, stannade där vid den lilla vattensamlingen. Nu ganska varm om fötterna. Klev ut i vägrenen på snön och tog ett steg till och benent sjönk ner i vatten en bit upp på låret. Iskallt vatten forsade in i stöveln och luftbubblor steg längst med benet. Whooops!

För att vända och ta mig upp igen tvingades jag köra ner även det andra benet. Lyckades kravla mig upp med stövlarna på. Fick hälla ut allt vatten ur stövlarna och för att få tillbaka värmen i fötterna satte jag mig i bilen i strumplästen. Fötterna fick värmas upp innan jag kunde åka iväg.

Jag såg mig om innan jag svängde ut på den väg där jag hittills inte sett en endaste bil på en timme. Måste haft en bil i döda vinkeln eller varit i annan världnär jag kollade spegeln för det vråltutade bakom mig och en bil gjorde en omkörning. Hjärtat i halsgropen bilen kom verkligen från ingenstans. Bilen körde om och jag fick ögonkontakt med föraren och passagerare, visade att jag var ledsen och de vinkade snällt tillbaka till mig och log. Skönt de var i alla fall inte arga. Jag däremot skakade och körde in till kanten en gång till. Blev så jävla rädd.

När jag lugnat ner mig igen kollade jag läget tre gånger innan jag svängde ut på vägen igen. När jag hade kommit någon mil stötte jag på en renhjord på vägen. Stannade och klev ut, stod där i blöta strumplästen och fotade renar. Tryckte ner fötterna i de iskalla stövlarna och körde hem via affären.
Skall sova tidigt idag, så galet trött.

3 kommentarer:

Tant Kalle sa...

Dramatisk utflykt, må jag säga!

Tant Kalle sa...

Dramatisk utflykt, må jag säga!

Béatrice Karjalainen sa...

Ha ha jo det kan man nog säga, inte varje dag man badar i ett krondike, nästan krockar och träffar på renar på vägen inom loppet av 30 minuter.