11 april 2016

Dag 102 (#042/#blogg100) - 43 år

40 då skall man krisa, 41 då är man lite visare, 42 är man svaret på allt, 43 vad är man då?

Jag har haft en skitdag, ont i nacke, huvud, mage och höft så det kanske är vid 43 man rasar ihop? Men nacken skall väl fixa sig, sambon gav mig massageoljor i present och de brukar komma tillsammans med massage.

Fick även en bunt med pocketböcker, han vet att jag älskar att läsa. Herman hade sytt mig ett kortfodral i jeansstretchtyg, älskar när jag får hans handgjorda saker. Vincent, tja han sa inte ens grattis men det är ju sådan han är just nu. 

Pappa och mormor slog var sin pling. Trevligt att de kommer ihåg att ringa, det brukar de göra även om min far ibland ringer en månad fel åt endera håll :-) Några spridda grattis från arbetskamrater och LinkedIn-folk som blivit påminda den vägen men inte ett enda från de närmsta vännerna så 43 är kanske åldern då man slutar att säga grattis ;-) (Uppdatering 23:34 kom ett SMS från 2 älskade vänner som vi ser alldeles för sällan, det värmde).

I fjol gav rymden mig ett norrsken i present i år verkar jag få vänta några dagar på den presenten, en solstorm slungades ut idag men det tar 2 dagar innan den når jorden.

Svärmor skickade en jättefin bukett blommor som doftar fantastiskt och lagom mycket. En makrobild på en av blommorna där får vara dagens bild.
Så här såg buketten ut.

Almondytårta och glass och tidigt i säng för att kurera värkande kropp. 

3 kommentarer:

Ludwig Sörmlind sa...

Grattis på bemärkelsedagen! :)

Ludwig Sörmlind sa...

Grattis på bemärkelsedagen! :)

Béatrice Karjalainen sa...

Tackar!

(hmm undra vad som blivit knas i bloggen när alla kommentarer kommer dubbelt).