Vilken dag

Vaknade flera gånger i natt av att jag frös, drog på mig ett par långkallingar till och kröp ner med huvudet i sovsäcken då fick jag upp lite värme i kroppen. När väckarklockan ringde kl 9 var jag inte pigg men det var bara att kliva upp, dra på sig pannlampan och packa ihop sakerna för att sedan hämta städgrejerna. Det tog sin lilla tid så klockan var nog prick 10 när jag tog all min packning och ett konvektorelement under armen och gick till receptionen för att checka ut.

Efter det var avklarat gick jag ut, jag gick ut över järnbron och försökte hitta någon trevlig vintervinkel men icke så istället följde jag mina egna spår från igår, ner till stentornsstranden, ut i deltan och sen bort till bastun. Stannade och tog lite kort, det blåste som attan så fingrarna var helt stelfrusna efter en stund. Hade inte ätit någon frukost då mitt glutenfria bröd plötsligt bara var smulor i påsen, vissa av limporna innehåller en massa luftbubblor och det gör att brödet inte håller ihop alls. Sprang lite för att få upp värmen.

Gick upp mot Turisten igen, träffade på amerikanerna från igår, lämnade dem min mailadress för de ville att jag skulle skicka lite norrskensbilder från igår, de hade med sin lånade kamera inte lyckats få några bilder. Fick tillbaka min bok och min karta innan de gav sig av neråt jokken. Kom på att jag hade totalt glömt bort att spela Ingress, jag som hade fått massa portaler godkända i Abisko, slet fram mobilen och jippie den hade ström kvar, hade ju inte kunnat ladda på rummet över natten pga strömbortfallet. Tog portalerna vid turiststationen och gick sedan och tog de på andra sidan vägen. När jag ändå var där tänkte jag att det kunde vara trevligt att se om vattenfallet kunde tänkas ställa upp på en dagbild, hade fotat en sen kvällsbild några dagar tidigare. Ett par stod och fotade en bit upp och de tittade lite förfärat när jag började klättra omkring vid brofästet, såg ut som de trodde jag skulle ramla i. Fick ändå inte till någon ny bra vinkel men testade att knäppa några bilder i alla fall. Var mycket mer vatten idag.

Gick sedan ner för att se hur det såg ut på andra sidan vid fallet, paret hade gått upp på kanten mitt emot och nu tittade de åter lite förfärat på mig när jag klättrade ner i kanjonen. Fick ingen bra bild :-( Plockade några portaler till innan jag var helt genomfrusten. så jag gick jag in och åt en riktigt god helstekt fläskkarré, katrinplommon och ugnsrostad potatis, tyvärr var det en svampsås till men jag tog lite av skyn istället och en stor portion sallad. Oj så gott det var. Solen började gå ner igen och himlen blev tonad i rosa och ljusblått men jag visste att jag inte skulle hinna ut med kameran så jag satt och drack te och njöt av utsikten istället.

Stannade inne och satte mig i brasrumet, pratade med Annika som hade åkt på turskideturen i nationalparken tidigare på dagen, första gången på skidor på 40 år sa hon. Det hade varit fantastiskt. Det hade snöat så det var som att åka i vispgrädde :-)

Laddade mobilerna och vips var det dags att hämta grejerna, fylla termosen för te på tåget och sen packa ihop och gå till stationen. Hackade lite portaler på vägen och sen var det bara att vänta på tåget. Amerikanerna skulle åka med samma tåg så jag stod och väntade på dem men de dök aldrig upp. Undra om de hade ändrat sina färdplaner, hade sett dem utanför Turisten ca 30 minuter före så jag visste att de var tillbaka från sin tur på jokken. Får väl fråga när de mailar.

Hemresan gick bra, läste ut min bok, Fjällmorden, den var inget vidare. Drack te och tittade ut i mörkret. Resan gick rätt fort. Lite kaos i vagnen, var en reservvagn så stolsnummer saknades och folk var väldigt förvirrade. Tyvärr sa de bara på stationen i Abisko Östra att det var fri placering i vagnen så vi som satt där fick upprepa på flera stationer.

Väl hemma i Boden hade det snöat, först snöblandat regn och regn och sen snö, ni kan ju gissa hur min bil såg ut. 2 cm tjock is/snö-skorpa. Fick hacka mig in i bilen för att få upp dörren. Tyvärr låg ju alla skrapor i bilen så det var lite småjobbigt. Blippade upp dörren men inget hände, hmm har batteriet i nyckeln tagit slut. Låste upp den på vanligt sätt och det gick bra även om jag fick dra som en tok för att få upp dörren. När jag satte mig i bilen och försökte starta var batteriet dött. Insåg att en lampa stått på i 5 dagar. Så bra. Fick hacka fram motorhuven också och använda en nyckel för att bända upp den. Sprang bort till korttidsparkeringen och fick tag på en man som satt och väntade på sin dotter som skulle komma med en buss strax. Han lovade att komma och hjälpa mig när hon hade kommit och efter 5 minuter (som jag ägnade åt att hacka fram mina rutor nu med hjälpmedel) så fick vi ägna 5 minuter till att hitta hans batteri i bilen. Han hade ny bil och hade inte en susning och fick läsa manualen. Minuspolen visade sig vara en pinne som stack ut i chassit. Bilen startade igång.

Hämtade Herman på träningen, hämtade pizzor (fick stå på tomgång båda gångerna) och körde hem Herman med maten. Stängde av bilen och provade att starta igen, den gick igång med nöd och näppe. Tog fram batteriladdaren och kopplade in den men jag är rätt säker på att den brukar visa spänningen i batteriet när man kopplar på den och nu stod den på noll. Gissar att inte spänningen var så låg. Fast å andra sidan är det inte en precisionsmätare direkt. Vågade inte lämna bilen så utan jag valde att ge mig ut att köra och slog av allt som gick. Det blev 12 mil i en bil utan värme. Jädrans så kallt. Tur jag hade 2 filtar i bilen och dunjacka och vantar och mössa på mig. Nu håller vi tummarna för att den startar i morgon så jag och Herman slipper åka buss till Luleå när han skall på sin första friidrottstävling. Nu står bilen ipluggad i motorvärmaren i alla fall. Önskar jag hade sådan där batteriladdare som gick på samma som motorvärmaren.

Dags att sova men här är dagens mobilbilder: