Idag har jag och Vincent haft en rejäl dust kring läxgörande. Jag hjälpte honom med instruktionerna som jag tolkade det.Läs i din läsebok. Läs flera gånger. sid. 26-33Detta tolkade jag som att han skulle öva på att läsa, och återberättande (både i bild och text).
Rita en bild om det du läst.
Skriv och berätta med flera meningar om din bild. Skriv så fint du kan. Försök att använda små bokstäver.
Vi gjorde som vanligt med läsläxa, han läste några gånger tyst för sig själv sen högt för sig själv och slutligen högt för mig. Läsning klarar han utan några som helst problem, han valde till och med att anamma lite olika röster beroende på vem som pratade i boken.
Han ritade en bild inte från huvudet utan tittade på en bild ur boken och ritade av men det må väl så vara även om jag önskade att han kunde använt sitt egna lilla huvud mer. Men sen när han skulle skriva ja då passade han på att skriva något som inte alls återberättade vad berättelsen handlade om. Förvisso kan man väl se det som att han skrev vad som pågick innan berättelsen tog vid men det var nog inte riktigt uppgiften.
Han skulle öva att skriva fint (helst med små bokstäver). Jag var inte i köket när han började skriva, han tar en tuschpenna och upptäcker snabbt att det bara funkar att skriva versaler för att pennan var så tjock. Istället för att be om hjälp att hitta igen en blyertspenna så skriver han 2 meningar med denna klumpiga penna. När jag sen kommer ut i köket så tar jag ner en blyertspenna och tycker att han skall skriva 2 meningar till med små bokstäver så han får öva, då flippar han ur totalt, gallskriker kallar mig knäppskalle och annat. Helt rabiat. Jag försöker få honom att återberätta historien muntligt så han själv kan höra några passande meningar men han blåvägrar. Det stod inte i läxa, de skulle inte återberätta denna gång (har varit i de övriga läsläxorna). Försöker hjälpa honom att komma på några meningar men han bara skriker åt mig.
Lämnar honom i köket för att han skall få lugna ner sig. Han kommer in till mig med läxboken och packar ner den i mappen. Jag ber att få titta vad han skrivit och han börjar gorma igen. Tar fram läxmappen och ser 2 slarvigt skrivna, väldigt korta meningar som inte heller de handlar om vad berättelsen handlade om. Försöker lirka med honom att skriva lite till men han flippar ur totalt, springer iväg och bara tokskriker. Blev tillslut less själv och skrek tillbaka till honom och bad honom gå till sin pappa istället för jag orkade inte med när han var så arg. Inte så värst pedagogiskt men ibland orkar jag bara inte med honom, han blir tokförbannad och stänger båda öronen medan han skriker.
Sambon försöker prata med honom, men Vincent insisterar han har gjort det som stod i läxan nu han har ritat en bild från berättelsen och han har skrivit några ord om vad bilden föreställer. Sambon försöker även han be Vincent återberätta vad berättelsen handlade om för att se så att det inte är där det brister, att han helt enkelt itne lagt på minnet vad han läst men han vägrar, det var inte läxan. Men han läste högt för mig fastän det heller inte stod i läxan (stått på de tidigare läsläxorna).
Det jobbiga är ju att ungen har ju inte fel direkt, det står faktiskt inte i ordagrant i läxan att de skall återberätta berättelsen i bild och ord. Sambon säger att han inte kan säga emot de argumentet. Men varför ha läsläxa om de skall rita valfri bild och skriva vad som helst under?
Kan man få en föräldrahandledning till läxorna? Så man vet VAD läxan har för syfte, rita detaljerat, skriva fint, stor bokstav och punkt, återberättande, fantasi eller något helt annat? Hur ser era barns läxor ut?
Nu har han äntligen somnat efter att ha tokskrikigt i 40 minuter om att han hatar mig, att jag är dummast i världen, att han inte tänker lämna in läxan för att den är helt fel osv...
Vad skall man göra, bara nicka och le och säga vad fint du gjort läxan, tala om att man tycker att han gott kunde göra lite till, annat? Inte bry sig om hur han gör läxan alls kanske?
Hur resonerar man med en 7-åring som är lite trött (läxläsningen kom igång lite för sent idag) och som vill göra minsta möjliga? Från och med nu är det läxläsning på lördag fm (ja tyvärr på helgen) för det är enda tiden han är pigg nog för att sitta ned med läxa tror jag.
Läs även andra bloggares åsikter om läxor, barn, läxhjälp, ilska
(Bilden kommer från stock.xchng)
Inlägg
4 kommentarer:
I detta fallet är det nog läge att säga att det bra att han gjort läxan. Det är ju också så att läxor gör man för sin egen skull inte för någon annans, och det måste man också få komma på själv. Han märker ju efterhand om det funkar eller inte. Och riktigt trötta barn kan man ju suga Lusten ur totalt om man gör en för stor grej av läxor bättre då att locka och lirka nästa gång och se till att dom blir gjorda med bättre tajming. Jag märkte på min yngste att han bara klarade att göra läxorna om han fick göra dem direkt när han kom hem, annars hann han tappa sugen och fokus på skolarbetet. Så länge det gick att göra så gick allt bra, men de kvällar det blev senare och han behövde hjälp och inte kunde få det direkt sket det sig totalt.
Jag är iaf ytterst fascinerad av att dagens föräldrar faktiskt hjälper sina barn med läxan, det har jag själv aldrig varit med om. Jag lärde mig snabbt att efter lektionstid fråga fröken om det var något med läxan jag inte förstod och sen fick jag sköta det själv eller ringa till en kompis och fråga om jag behövde hjälp.
Så, vad jag vill säga är att du är en bra förälder som öht bryr dig i ditt barns läxor och jag hoppas att du snart hittar en bra lösning på detta bråkande.
Kram
Vad roligt att läsa. Inte för att jag tror att det var roligt för er, men för att ungefär samma sak utspelade sig här ikväll.
Läxor kan verkligen locka fram den värsta sidan ur barnen, om de är på det humöret. Andra dagar funkar det hur bra som helst...
O går i 5an och vi har ständiga fighter om läxan men här gäller att 30-60 min varje dag är läxtid (med pauser såklart)
Om han inte har någon läxa läser han högt ur en bok för någon av oss eftersom han fortfarande inte fått ordentligt flyt i läsningen.
Här handlar dusterna oftast om att han inte riktigt förstår varför han måste läsa glosorna flera dagar eller varför han ska göra läxa på onsdag om den är till fredag trots att läxan är stor och omfattande. Han tycker att han kan göra allt på en gång vilket ibland leder till att han tvingas sitta i mer än 2 timmar för att göra det han måste ha gjort dagen efter. Något som jag inte tycker är acceptabelt.
Vad han HAR insett är dock att han vinner på att börja med läxan direkt då han kommer hem från skolan så att M eller jag bara kan förhöra när vi kommer hem.
Ja har förstått att det finns flera barn i hans klass vars föräldrar inte bryr sig om att hjälpa till med läxorna alls och det har ju O i perioder tyckt vara en bra lösning. -vi kommer aldrig att bli eniga på den punkten.
Vi börjar få lite ordning på det här med läxor nu och O har märkt att skoldagarna blir lättare och trevligare om han kan sin läxa vilket har ökat motivationen en aning. Vi hoppas att det så småningom ska öka...
Skicka en kommentar