Varför könsneutrala kläder

I SvD kan man läsa "Han vill ha en snippa", en orolig mamma till en 4-åring skriver till psykologen och beskriver att hennes son önskar att han är en flicka. Det är nog svårt att veta om han verkligen önskar ett annat kön just nu (något Trollhare skriver lite om) eller om han faktiskt bara är avundsjuk på flickornas tiaror, kjolar mm. som han själv känner är förbjuden mark för honom?

I artikeln kan man läsa:

Min son nämner regelbundet att han skulle vilja vara en flicka. Han skulle vilja ha en snippa istället för en snopp säger han ibland, och han tycker att flickor är finare än pojkar för att de kan ha kjolar och klänningar. Han leker också nästan uteslutande med flickor på dagis.
[...]
Jag har alltid försökt att låta båda mina söner vara som de är, utan att försöka föra in dem i ett pojk- eller flickfack. De har fått leka med det de är intresserade av och de har fått ha kläder i neutrala färger.

Men om det är de fina rosa, fluffiga, volangprydda kjolarna 4-åringen suktar efter varför inte ge honom en sådan? Varför pådyvla barnen neutrala färger. För mig är alla färger neutrala men jag anar att det inte är det för denna mamma. Annars skulle hon skrivit att barnen får ha vilka färger de vill. Hon verkar inte alls låta sonen vara som han vill vara. Då hade inte pojken sagt "flickor är finare än pojkar för att de kan ha kjolar och klänningar". Om han bara leker med flickor på förskolan är det ju inte direkt något konstigt i att han vill vara precis som kompisarna.

Detta påminner lite om detta barn som jag tidigare bloggat om.

Men tiden måste få utvisa om det är en kvinna i en mans kropp eller om det bara är ett barn som känner sig fången av stereotypa könsroller, förväntningar mm.

Läs även andra bloggares åsikter om genus, transsexualitet, barn, könsroller