Filmen The Ruins börjar som många andra skräckfilmer, några ungdommar som åkt iväg till något ställe långt hemifrån, festar, flirtar och ger lite sexuella antydningar (nä mer än så får man inte i denna film, lite naket finns dock). De 4 amerikanska ungdomarna vill göra något speciellt de sista dagarna på semester och träffar en tysk som skall åka ut till sin bror som jobbar på en utgrävning på ett okänt Mayatempel. De bestämmer sig för att följa med. Även en ickepresenterad grek åker med. Vi anar redan tidigt att de 6 inte kommer komma därirån levande allihop, frågan är bara hur många som kommer att dö, hur och i vilken ordning. Tyvärr så används alldeles för lite tid i filmen till att vi skall lära känna karaktärerna, man känner inget när de går bort en efter en. Egentligen känner man bara med en karaktär, Jeff men det är nog för att han har så bedjande ögon genom hela filmen. Hade filmen varit bra gjord hade man känt deras hopplöshet och rädsla, förstått varför de blir aningen galna men nu matas äcklet på i sådant tempo att jag hinner bara må illa av alla 'gore'-moment som innehöll knivar, jag HATAR knivar.
Men goret var bra och snyggt gjort, jag ville ju knappt titta så på det sättet var ju inte filmen värdelös så den får 2 stora portioner blomgödsel i betyg. Se den om du hemskt gärna vill se film och absolut inget annat finns att hyra, annars klarar du dig rätt bra utan den. Eller ja man kan ju se den för de bra effekternas skull om man har lite tid över.
Läs även andra bloggares åsikter om The Ruins, film, skräckfilm, recension
25 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar