Dag 296 - Fortfarande så svart

Det här kompakta mörkret som är när jag vaknar och när jag skall åka hem från jobbet driver mig till vansinne. Detta är den period som jag verkligen avskyr. Mörkt mörkt och mörk.

Idag sa jag NEJ på jobbet, det kändes jäkligt skönt så nu hoppas jag att det inte studsar tillbaka till mig.

När jag åkte hem så fanns en svag gul strimma på södra sidan älven så jag bestämde mig för att ta färjan över och jaga någon vy på den vägen hem. Stannade till precis innan välkommen till Unbynskylten och tog mig ut på en åker för att fota ett träd. Tog bara kameran och stativet och int ryggsäcken med mig ut. När jag hade satt upp kameran och tagit ett testfoto tog batteriet i kameran slut. Suck varför skall jag vara så jäkla lat att jag inte 1. kollade kameran i morse fastän jag hade på känn att batteriet var på upphällningen. 2. inte orkade släpa med mig ryggsäcken ut på åkern. Lämnade kameran på stativet och sprang över åkern till bilen. Mörkret föll allt snabbare, skulle jag hinna tillbaka. Skyndande mig, höll på att snubbla i en sänka och flaxade som en fågelskrämma.

Hade som tur var ett laddat batteri i väskan och lyckades trycka i det i kameran innan det gula försvann helt och hållet. Fick flytta omkring kameran för att slippa få molnet bakom trädet däremot kunde jag inte få med stammen på något sätt. Lite synd för det hade nog gett en bättre siluett. Nå jag en bild tagen så det får ju bli dagens bild.

När jag kom hem var Herman och tränade och Vincent spelade. Frågade honom vad han ville ha till middag. Glass och chips var svaret. Hmmm.... Han hade käkat innan sin träning som sen blev inställd så han var inte hungrig. Lovade att handla något gott efter min promenad. Bytte om och gick ut i mörkret. Rått, kallt och mörkt ute idag. Ville verkligen inte men nu var det ju bara idag och helgen kvar av Sverigestafetten sen kan jag stänga den med maximal poäng såvida jag lyckas promenera en timme vardera lördag och söndag. Herman ringde och meddelade att han skulle äta grekisk yoghurt när han kom hem men han ville ha stora ostbågar. Det låg ett norrsken över Svartbjörnsbyn såg jag men eftersom jag lämnat kameran hemma valde jag att titta på det gåendes för att för en gångs skull hålla lite fart.

När jag hade gått en timme var jag på ICA och handlade innan jag gick den sista biten hem. Även idag slarvade jag med milen. Blev bara 7,98 km. Blir till att ta igen 9 km i helgen.

Hemma roade jag mig med att testa nya torktumlaren, underkläder fick ta sig en provomgång. Slappar i soffan med chips och dipp. Planerar en långpromenad med Mattias i Luleå i morgon. Borde nog sova.