Vaknade trött i huvudet och med en olustkänsla utöver den där oroligheten. PMS-olusten kom jag fram till senare på dagen. Allt kändes bara piss. Jag funderade nyligen på att skippa semester på sommaren och ta ut 1-2 dagar en gång i månaden istället, de första PMS-dagarna är fan inte roliga. Känner mig värdelös, arg på allt och alla. Hopplöshetskänslan är så stor att jag bara vill skita i precis allt.
Dagen började dessutom med ett samtal jag tyckte var helt onödigt och det är dagar som denna som jag önskar att jag hade en helt anonym blogg. Tänk om man bara kunde få skriva precis vad man tänkte, få ventilera saker, få det sett ur andras synvinkel men nä det går inte. Det skall man ha sin bekantskapskrets till men min sådan är ju så jättestor, eller inte.
På jobbet hade jag en massa möten. Försökte rycka upp mig, vara aktiv, se positivt på saker och ting, inte låta PMS-spöket råda men jag lyckades nog bara till en viss gräns. Hatar det här.
När jag kom hem drog jag på mig andra kläder och gick en runda i mörkret, lyssnade på ljudboken och insåg att jag aldrig någonsin kommer vilja åka färja efter den här. Är ju normalt rädd för vatten och den här boken ger en ju ytterligare saker att bli rädd för.
Ett norrsken drog snabbt över stan. Befann mig i ett industriområde och visste att jag inte skulle hinna hem till sjön innan det dog ut. Det fick bli att stanna vid travet. Första bilden får bli dagens bild.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar