Idag värker det i kroppen, händerna var helt stela när jag vaknade, fick tvinga upp fingrarna. Vad sjuttsingen beror det på tro, allt gluten jag fick i mig under resan? Visst har jag haft småont under resan och när jag kom hem men så här, det är ju precis som om jag skulle ätit en portion pasta eller något sådant.
Vaknade med ett ryck dessutom, en känsla av att ha gömt något och så kom jag på det. De hade ju ringt från tandläkaren och flyttat Hermans tid från måndag till fredag igår. Kan skulle ju vara hos tandläkaren om en timme. Väckte ungen så han skulle hinna äta frukost. Satte mig vid datorn och kollade några grejer, rostade bröd till mig för att gå ut och äta frukost när dimman försvunnit. Dimman var vacker när solen började bryta igenom så jag sprang ut med kameran. En bild på andra sidan sjön och dagens bild på grannens brygga. Men nu när jag ser dem tillsammans är jag nästan mer förtjust i den övre bilden. Men jag gillar att man ser hur blött det var av dagg i bryggbilden (om man tittar på den i full storlek)
Sen kom Herman in till mig och sa, skall vi åka snart? Han trodde alltså vi skulle åka bil till tandläkaren medan jag tagit för självklart att han skulle cykla. Nu var det bara 9 minuter kvar tills han skulle vara där så det fick ju bli att lämna frukostmackorna i rosten och ge sig iväg. Han slita med mig min bok så medan han var hos tandläkaren läste jag. Vi åkte hem efteråt och jag gick ut i solen med frukosten. Satt där i värmen och brottades med mitt eget samvete, ego och hjärtat styrde åt lite olika håll, egot ville sitta kvar i solen och bara ta det lugnt medan hjärtat sa att jag borde ansluta till söket i Kyrkbyn. Det hade börjat kl 8 men jag hade inte hunnit till det. Tillslut packade jag mina grejer och åkte dit. Spanade i dikena längst vägen. Kom fram strax innan 11 och då var en liten patrull ute och inget nytt område tilldelat. Satte mig ner och pratade med ledningen och läste min bok i solen. Efter 1,5 timmar kom de tillbaka och inget nytt område var tilldelat. De var helt slut i värmen så det bestämdes att blåsas av sök fram till kvällen.
Lite snopet fick jag alltså åka hem igen istället. Blev tillfrågad om jag kan tänka mig att ingå i ledningsgruppen och svarade att jag skall tänka på det och att de gärna får höra av sig. Jag tror det kan vara rätt slitigt men väldigt meningsfullt. De behöver bli fler för att hinna med söken och inte slita ut sig. Är man fler kan man dela på det bättre.
Åkte hem efter att ha tankat och köpt en glass. Stannade till vid ICA och handlade mat. Fick barnens storlekar på kläder av tiggerskan. Hon satt med ett reklamblad över huvudet som skydd för solen. Gav henne ett av paraplyerna jag hade i bilen. Tror det var ett av Exaitparaplyerna som det står Exait Bryr sig på. Passande i så fall.
När jag kom hem gjorde jag och Herman lunch, hade köpt kallrökt lax så vi fixade laxmackor och iste. Satte oss på altanen och njöt. Sen läste jag och han sparkade boll.
Bytte om och gick ut på en promenad. Denna gång blev det runt sjön. En lite kort runda på 8,27 km men mer orkade jag inte med idag, det är små uppförsbackar på vägen och jag kände hur orken rann ur mig. Kanske tur att det inte blev något sök i värmen. Men denna vecka skall gå att stänga på 7 mil ändå, har bara 9 km kvar att göra i helgen. Skall försöka att hålla mina 7 mil per vecka men jag har ett rejält överskott från min vandring så jag behöver i alla fall inte känna någon stress. Exempelvis nästa vecka har vi kickoff i tre dagar då kanske det blir svårt att hinna med en mil om dagen även om jag kommer att försöka ta några promenader i alla fall. När jag var på väg hem gick jag förbi ICA Supermarket, kom på att all fil/yoghurt och granola/flingor var slut hemma. Plockade åt mig det jag skulle ha, började läsa på innehåsslförteckningen på Paulúns ena granola som vi haft hemma och som jag ätit av en vecka till varje frukost. Ser då att det innehåller dinkelflingor och då kommer jag på att dinkel är ju en glutenkälla vilket jag i min morgontrötthet för några dagar sedan helt förträngt, blandat ihop med bovete. Inte undra på att jag nu har sjukt ont i lederna och att fingrarna stelnat ihop så fruktansvärt. Nu kommer jag ha ont i ca 2 veckor. Så jävla onödigt.
(Nä Google där ligger inte Svartbjörnsbyn och ja jag har felrapporterat men man kan inte klicka på ett områdesnamn och rapportera, bara på gator och företag odl. verkar det som, fick klicka på Svartbyleden och skriva min felrapport där)
Lyssnade på ljudbok på rundan först avslutade jag The Rediscovered Railway Mysteries, nyskrivna Sherlock Holmesnoveller av John Taylor upplästa av Benedict Cumberbatch. Novellerna var väl sisådär, lite förutsägbara tyvärr men åh snälla Benedict Cumberbatch läs in mer, fantastisk ljudboksröst. Sen började jag lyssna på Pappersstäder av John Green uppläst av Viktor Åkerblom och han gillar jag också, hans uppläsning påminner om en av mina favoriter John Ajvide Lindqvist så det var en positiv överraskning. Herman gillade Pappersstäder och eftersom den inte är en fantasybok eller en barn-tvingas-att-döda-varandra-bok så lyssnade jag på hans rekommendation.
Vilade en stund på trappan med min fysiska bok och sen blev det till att laga middag, lax och potatis innan Henrik kom hem. Tog mig en lång dusch och smorde in mig. Då tyckte översta hudlagret att det var dags att krulla ihop sig och ramla av. Så nu har jag torr hud över hela kroppen. Nå ja jag får väl ta en dusch till i morgon med en skrubbhandske.
Nu när jag är klar med fotona och text så borde jag ta tag i bloggen från vandringen men idag finns bara ingen ork så jag tar en kopp te och går till sängs med Mrs Sinclairs resväska, sista sommarboken om jag inte läser ut den idag då borde jag hinna en till i helgen.
Åh skulle vilja åka till England och titta på Dismaland. På tal om resor så funderar vi på att åka till någon av Kanarieöarna vid nyår, barnen vill bada, Henrik cykla och jag vandra så har ni något bra tips på ställe får ni gärna tipsa oss.
21 augusti 2015
Dag 233 - Dimmig start på dagen
Skrivet av
Béatrice Karjalainen
klockan
21:38
Arkiverat i
böcker,
foto,
fotografering,
Promenad/Vandring,
år2015
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar