Dag 235 - En sorglig syn, långsam promenad och lässummering

Vaknade med en sådan fruktansvärd värk i kroppen strax innan 9, ville bara somna om. Sambon var snäll och masserade lite men det hjälper inte så mycket när varenda led skriker i kroppen. Han ville kramas, gör för ont.

Idag var det som de värsta dagarna förr och jag tänkte tillbaka på hur det var för lite mer än 2 år sedan när jag var värk varenda dag. När varenda dag började med kampen för att få händerna att fungera på morgonen. Att inte kunna plock ut frukostgrejerna ur kylen själv, inte våga lyfta ut porslinet ur skåpet. Jag hatar den här värken. Men kan det verkligen bli så här illa av gluten? Vädret gör väl sitt också rått och fuktigt på kvällarna och morgonen och vi har haft fönstren öppna. Kollar biverkningslistanför medicinen jag fick i tisdags:"muskelvärk, ledvärk och/eller ryggvärk" kan det vara orsaken till denna vidriga smärta kanske. Kommer jag få ett skov till av detta efter andra infusionen på tisdag?

Av min förra medicin venofer var den enda biverkningen lite trötthet och att det smakade lakrits i munnen någon timme (inte mig emot). Däremot skulle den ges 10 veckor så jag gick till vårdcentralen en gång i veckan i över 2 månader. Blev sönderstucken i armvecken. Mina blodådror är rätt ärrade där. Det finns inget annat som hjälper heller. Så jag hoppas på att värken beror på glutenet jag åt av misstag i flera dagar. Då är det här djävulskapet över om 1-2 veckor och jag kan fungera normalt igen.

Jag ville åka till Kyrkbyn och vara med i söket men kroppen skrek, kan inte. Behövdes inget folk i administrationen idag heller. Hade på mig varma kläder och satt stilla vid datorn, lät kroppen bli varm, rörde försiktigt på händer och fötter som ömmade. Strax innan 12 lättade dimman och den råa luften gav vika för sol och värme. Bestämde mig för att gå ut, tog på mig shorts och linne och min lilla ryggsäck med en bok och kameran. Lånade kontanter av sambon och styrde långsamma steg mot Café Ruter Retro som alltid har laktos- och glutenfritt fika. ligger på lagom avstånd hemifrån, knappt tre kilometer. Jag passerade huset som fortfarande brinner. Ett hus som jag alltid gillat när jag gått över Dammbron. Så här såg det ut i vintras när jag gillade ljuset på det gula huset och stannade för att ta ett kort. Man kunde nu se hur så gott som hela huset var utbänt, en lägenhet längst ner verkade se hel ut och några fönsterrutor på en gavellägenhet i andra änden var fortfarande hela. Men ingen kommer någonsin kunna flytta in där igen.
Gick till caféet och köpte en chokladboll och en syltgrotta, satte mig med min bok i solen och njöt. Det var helt vindstilla. Ingen brandrök kändes heller. De hade tydligen haft rätt besvärligt här några dagar eftersom röken lade sig under dimman på morgonen och kvällen. Efter jag hade fikat och kroppen faktiskt mjuknat lite av värmen så bestämde jag mig för att ta en liten omväg hem över hängbron där jag stannade och tog en bild.

Men när jag kom över den så märkte jag att bara jag inte gick allt för fort så klarade lederna av att jag rörde på mig, höften protesterade som vanligt över de kortare och långsammare stegen dock. Jag valde att svänga av till vänster istället för höger.

Gick genom skogen förbi sommarhusen, bort till en vändplats fylld med sprättbalsamin.

och sen via älvstranden tillbaka mot Dammbron. Många stod nere vid älven och fiskade. En del grillade. När jag kom över Dammbron kunde jag inte låta bli att ta en bild på huset. Skulle vara en ganska idyllisk bild om det inte var för att taket fattades och rök steg ur byggnaden. Så sorgligt. Denna får bli dagens bild.

Knäppte även en liggande bild på huset. En man stod på dammkanten och tittade på huset. När jag själv gick där en stund senare stod ett par där och kramades, fotade och såg så ledsna ut, kanske var de boende.

Gick via dammkanten och sen svängde jag av hemåt, gick till ICA och köpte middagsmat. Hamburgare och pommes fick det bli idag. Men klockan var bara kring 16 när jag kom hem efter 14,68 km (jag som bara skulle gå max 9 km) så jag tog min bok och några islådor och gick ut i solen igen, läste och slappade och när solen försvann bakom några träd gick jag ner till bryggan och läste sista kapitlet där, sen lade jag mig på filten och slappade tills det var dags att köra Vincent till målvaktsträningen i Sävast kl 17:30.

Nu sitter jag här och väntar på att han skall hämtas hem igen, sen skall jag ta min ostbågepåse som ligger på luftning, koka en kopp te och sätta mig framför TV:n för nu värker lederna rejält igen, var nog inte så smart att gå så mycket. I morgon börjar jobbet igen och jag vill verkligen inte. Vill ha mer sommar och ligga ute och läsa. Denna sommaren blev en rejäl lässommar.

Den bestod av dessa böcker (se bild nedan) samt ljudböckerna De blå damerna, Den gränslösa, Falleri, fallera, falleralla, Märkta för livet, Vita spår, Rediscovered Railway Mysteries. Samt boken Herr Isakowitz skatt som jag fick lämna på ett hotell i Lissabon. En rätt bra lässommar på 6 semesterveckor varav 18 dagar var vandring och dagar i Santiago de Compostela där jag varken läste eller lyssnade på något alls.

Nu gäller det att hålla igång läsandet under hösten och vintern. Måste skaffa lite fler böcker. Vill bland annat läsa mer av Kate Morton.

Vad har ni läst i sommar?