Dag 230 - Dåliga värden

Vaknade av en mobil som lät, tydligen ytterligare ett larm jag glömt bort att slå av så vid 8 klev jag upp. Satte mig och läste i min bok en stund innan jag masade mig iväg till vårdcentralen, nä hälsocentralen menar jag ju, kommer aldrig vänja mig vid det namnbytet. Var lika bra att få det där Hb-värdet bortstökat. Åt ingen frukost innan, jag skulle ju bara ta ett värde och gå hem. Trodde dessutom att värdet inte kunde vara allt för dåligt med tanke på att jag faktiskt orkade med vandringen hyfsat bra. kanske runt 100. Kom dit rätt sent och det var fullt i väntrummet tänkte att nu får jag sitta en evighet och vänta. Dog en nummerlapp till labbet, nr 25. Nr 20 var senast uppropad. Men jag han bara läsa några sidor i min bok eftersom flera innan mig verkade ha gett upp och gått därifrån.

Bad om ett Hb-värde och hon tog ett ur armvecket, ett rör för att även kunna ta blodstatus om det behövdes. Vi pratade lite om vandringen och att jag hade känt mig lite trött i uppförsbackarna samt trappan hemma. Maskinen pep och visade 72. Det blev till att få en läkartid direkt. Fick slå mig ner i väntrummet igen. Ingen läkare som känner till min historia fanns på plats så jag skulle få träffa en ny läkare,  åh gode gud låt honom ha läst min journal innan jag kommer in, låt mig slippa frågor om utredningar, om att jag borde klara mig på tabletter osv... han läsa några kapitel till i boken. Kändes lite makabert att läsa Bokklubben vid livets slut sittande på en vårdcentral med tanke på att stora delar av handlingen utspelar sig i väntrum och behandlingsrum på sjukhus.

Sjuksköterskan som tagit mitt prov kom och hämtade mig igen. Hon känner till mina problem och hade gått och pratat med läkaren, han hade pratat om tabletter och hon kom ihåg att jag inte kan äta det, han hade bett om ett B12-värde och järndepåer så det blev till att sticka mig igen. En annan sköterska kom in och sa inte kan man tro att du har så låga värden, du som ser så pigg ut. Måste vara solbrännan som gör det.

Sen ut i väntrummet igen och jag fick sitta en bra stund innan jag fick träffa läkaren. Jodå frågor om utredningar mm, svarade kort och lät nog aningen irriterad. Allt skall ju finnas i min journal. Ingen vet ju säkert varför jag tappar järnet i blodet, alla prover som kan tas är tagna. Berättade att jag brukar få ferinject och att de nya reglerna gör att jag inte längre får hämta det själv på apoteket utan vårdcentralen måste beställa hem. Han gick då för att kolla om de hade något hemma och jag hade tur, det hade de, jag kunde alltså få första infusionen redan idag istället för att få vänta en vecka eller så. Så tillbaka till väntrummet och en timmes väntan, sen låg jag på britsen och fick ett stick till i armen och sen rann den livgivande vätskan i mig. Så skönt. Men ett tredje stick i armarna var inte lika kul.

Läkaren hade pratat om en dos och sen prov om en vecka men jag brukar alltid på 2 doser med en veckas mellanrum och sen 2 veckor till kontrollprovtagning vilket jag påpekade för distriktssköterskan. Hon gick och pratade med läkaren som då ändrade till det vanliga. Bra för jag vet att jag inte klarar mig på en dos om depåerna är tömda och skulle de inte vara det så hinner de ju stoppa en andra dos. Men när Hb-värdet är 72 så lär ju depåerna vara tomma. Fick skicka meddelande till en kompis att det inte var aktuellt att fara till fjälls tillsammans i morgon. Surt som attans. Däremot tänker jag försöka mig på att cykla till Luleå i morgon, får cykla lugnt och ta med mig mycket att dricka. Jag blir galen om jag inte få röra på mig och jag har dåligt samvete för att jag cyklat på min fina present så lite i år.

Kändes dock lite surt att jag fått tillbringa 3 timmar inomhus istället för ute i solen. 3 timmar utan mat dessutom så jag gick hem och åt laktosfri kefir (min nya last) och några smörgåsar och läste ut boken innan jag gick in till stan.

Köpte en cykelslang till Henrik på cykelaffären, småpratade med killen som jobbar där. han hade varit på en roadtrip och bland annat besökt katedralen i Milano, han är precis som jag förtjust i katedraler. Jag kommenterade att han hade klippt av sitt långa hår, han blev förvånad att jag märkt det. Kanske är det för att min ena son har långt hår som jag lägger märke till män med långt hår. Han passade bra i sin nya frisyr. Vi kom in på att prata ålder på något vis och han trodde inte att jag var 42 :-) Det fick jag höra flera gånger under caminon också. Tydligen har naturen varit snäll mot mig.

Tog en te och en kaka i solen på ett kafé sen gick jag och köpte 2 BH:ar på Lindex, måste ju ha några att ha när typ halva brösten försvann under vandringen, när jag ätit upp mig igen kan jag återgå till mina vanliga :-) Köpte även 2 toppar, en gråblå långärmad och en kortärmad randig i glada färger. Sen tog jag en rejäl omväg hem. Gick ut på Killingholmen en sväng fick se hur två kvinnor och en man helt ogenerat gick in i kolonilotter och började plocka bär. Det är nog att dra allemansrätten lite väl långt. De blev tillsagda av en mycket arg man som skrek åt dem. Ibland kanske det är bättre att förklara än att bara bli förbannad och skrika. Men det verkade som om de hade varit där förut och vad vet jag, kanske har man förklarat tidigare. Hade ingen ork att lägga mig i och killen i gänget som pallade verkade rätt trotsig, jag fegade helt enkelt ur, orkade inte lägga mig i, de blev tillsagda att de inte fick plocka bären där och det var ju korrekt i sak.

Hittade en ny stig som jag gick på. Fotade sprättbalsamin som får vara dagens bild. Inte direkt en bra bild men jag gillar sprättbalsaminer och jag hade bara mitt 19mm-objektiv med mig hade behövt mitt 30 mm makro.

På vägen hem gick jag till ICA och köpte ingredienser till pizza. Stannade utanför och pratade med tiggerskan en stund. Vill veta mer om henne och vet att hon tidigare frågat om kläder till barnen. Såg nu att det är halva priset och mer på rean så jag bad henne ringa hem och höra vilka storlekar barnen har så kan jag köpa lite åt dem i alla fall. Vi pratade lite om hennes bakgrund också. Hon har jobbat i restaurangkök och drömmer om ett sådant jobb här i Sverige. Men vet inte riktigt hur hon skall gå till väga. Det är vid sådana tillfällen jag ångrar att jag inte har ett Facebookkonto där jag kan efterlysa ett restaurangjobb åt en kvinna som pratar helt ok engelska och har erfarenhet inom branschen. Helst ett jobb i Boden, Luleå, Harads då det är här de befinner sig nu och trivs. Hemma i Rumänien finns 5 barn, äldsta är 21 och minstingen runt 10 tror jag.

Min lilla promenad blev 11,86 km. Lyssnade på ljudbok Emelie Schepps Vita spår under rundan och blev så sjukt irriterad på flera av karaktärerna att jag bara ville stänga av. Ibland undrar jag varför man skriver en bok där man inte kan sympatisera med en enda karaktär. Men jag måste ju lyssna klart och se hur det går. Tur att det inte finns fler delar sen så jag får ta en paus från karaktärerna.

När jag kom hem satte jag mig på yttertrappan och gosade med katterna en stund och käkade isbitar. Läste i min nya bok som blev Jojo Moyes Sophies historia. Fixad pizza till hela familjen och för en gång skull var alla hemma till middag samtidigt. Trevligt.

Konstaterade att jag sen jag påbörjade min resa hem från Santiago för 6 dagar sedan hunnit läsa ut 4 st böcker och läst totalt 7 böcker sen jag gick på semester. Dessutom lyssnat på 2 ljudböcker och snart klart med en tredje. Läser som sagt på en ny bok och hoppas hinna några till innan veckan är slut, måste nog gå till bokhandeln i morgon. Vill ha fler av Kate Mortons böcker men först skall jag nog ta och läsa Gillian Flynns Vassa föremål om jag inte tar den som nästa ljudbok. Såg även att det finns fler Jojo Moyesböcker så kanske skall jag ta dem också gillar hennes böcker de är ett skönt avbrott i alla deckare jag läser. Dessutom så vek jag hörn på flera sidor med boktips i Bokklubben vid livet slut. De älskade Igelkottens elegans som är en av mina favoritböcker så då måste ju deras boktips vara bra. De fick mig även att fundera kring en hel del böcker jag läst vilket var roligt, hade velat vara med i deras bokklubb helt enkelt.


Nu sitter vi alla framför var sin dator eller rättare sagt gjorde för Henrik gick just och lade sig så jag gissar att jag får hänga upp tvätten i maskinen. Eller så så får den ligga till i morgon så får jag sova nu. Har fått en jobbig hosta som kommer och går, smakar blod i munnen när jag hostar. Inte trevligt alls. Tror jag fick det av att några satt och rökte på uteserveringen igår. Först låg vinden åt rätt håll så jag inte kände av det men den vände strax innan jag var klar med min smootie. Satt kvar och drack upp, var kanske dumt.