Usch vilken läskig dröm som väckte mig inatt. Varför dessa skumma drömmar. Vaknade med fullt adrenalinpåslag. Hu. Hade dessutom sovit uruselt för att rummet varit fullt av myggor. Fick en massa bett. Dessutom väckt kl 4 av att kanadensaren i rummet började spruta på sig insektesspray som stank jättestark och lät högt.
Inte optimalt med andra ord men även idag hade jag 2 alternativa stopp ett väldigt kort på dryga 25 km och det andra på runt 41 km.
När mobilen lät så fattade jag först inte vad det var men lyckades få tyst på den hyfsat snabbt.
Jag vaknade först av alla och ville inte väcka dem så jag gick upp och kissade och kröp sen ner en stund till. Men kände mig alldeles rastlös. Läste lite kommentarer på IG och G+ innan jag tillslut masade mig upp vid fem över sex. Gick och borstade tänderna och klädde på mig i badrummet. Tog alla mina saker och smög ut för att packa ihop i trädgården. Käkade min apelsin.
0639 lämnade jag härbärget och gav mig iväg till ljudet av en tupp och en uggla. Häftigt. Idag regnade det inget och molnen såg ganska tunna ut.
Första sträckan gick på en naturstig där jag gick och tuggade i mig en nöt- och fruktbar och studerade träden. Funderade på när eukalyptusen byter bladtyp och varför. Motstod impulsen att Googla. Vägen mynnade ut i Alpalhão på en asfaltsväg men med fina omgivningar. Traskade på bra och tänke inte så mycket. När det var dags för nästa tur på naturstig var det omdirigerat till asfalt. Tjoho. Gick runt Anadias sportstadio där de höll på att göra ny trottoar. Perfekt för nu var det bara grus. Skönare att gå på.
Man går aldrig in i Anadia utan tangerar bara stadens utkant genom att klättra upp för en kulle där de nya husen låg på rad med fin utsikt. Kände mig som en utböling när hundarna skällde åt mig.
Efter att ha gått igenom de fina områdena hamnade jag i byn eller stadsdelen efter - Arcos och här var det lite läskigt. Nästan alla hus runt kyrkan var övergivna men bara några 100 meter bort låg rena rama "suburbian perfection"-området med stora villor med en SUV på uppfarten. Helt dött dock. Vad gör alla en lördagsmorgon?
Knäppte några bilder. Nästa by Alfeloas var ungefär den samma men utan de nya husen. Varför bygger folk så mycket nytt när det finns så många gamla tomma hus?
Nu blev det att gå igenom ett industriområde, inte min favorit. Men en sak är bra eller 2. De bryr sig sällan om att skapa trottoarer så det är ofta gräs att gå på. På en lördag är trafiken nästan obefintlig i ett sådant område. Em kvinna i en bil stannade och försökte förklara något. Jag fattade inte ett jota. Och hon kunde bara portugisiska. Tillslut åkte hon iväg.
Vid 9-tiden var jag i Avelãs de Caminho och gick in på en bar. Hade tänkt beställa en omelett men magen hade gjort sig påmind och jag mådde lite illa. Tog en camomillte och en cola istället. Satt i skuggan och tog det lugnt rätt länge. Hade ju redan gått 12,4 km. Lade upp bilder på IG via baren wifi. När jag gick därifrån gick jag först fel och fick vända. Såg inga pilar, brukar vara dåligt tecken. Började redan bli rätt varmt ute.
Nu satt byarna ihop med varandra och det är så mycket bättre att gå på asfalt då än bara bredvid fält efter fält. Jag fotade några ödehus, kapell och Quinta Grimpa. Vilket ställe. Flera av ödehusen var inte så små de heller. Var har alla människor tagit vägen?
I Aguada de Baixo fotade jag två gamla gubbar som satt och samtalade. Får hoppas bilden blev bra. Kanske lite mörk. Gillade denna by. Folk på gatorna. När jag kom till utkanten av byn strömmade musik ur en högtalare. Här blev jag förvirrad. Skylten hade både pil rakt fram och åt höger. Men musik är aldrig fel så jag fortsatte framåt. Man höll på att göra i ordning en scen. Dags för festa även här. Men steg i takt till tonerna släpade jag mig uppför en backe för att ta mig till ett nytt industriområde. Blä. Det gick segt genom detta och sen när det var över gick jag förbi en kiwiodling. Visste inte att det fanns här.
Tänkte att jag skulle vara framme i Águeda lagom till lunch. Kunde se staden en bit bort i en lång nerförsbacke. Såg en kvinna med en vespa och ett barn med ett byte i famnen. Barnet kom inte upp bak på vespa för hon höll i byltet. Skyndade mig ner och sa jag tar det där så du kommer upp och så räckte hon över en blöt handduk som det tittade upp en ännu blötare katt ur. Katten skakade. Talade lugnt till den och klappade på huvudet medan tjejen satte sig till rätta. Såg till att katten var ordentligt inlindad innan jag lämnade över och önskade dem lycka till. Jag undrar ju varför de var ute och åkte vespa med en katt och varför denna katt hade fått bada i fontänen nyss. Jag hade nämligen sett flickan komma från fontänen med byltet. Men det syntes i alls fall att det var en katt hon tyckte om på sättet hon höll den på och borrade ner dit huvud mot kattens. Kanske hade den varit besvärlig och rivits genom handduken torr och de därför valt att blöta handduken. Eer så var katten väldigt varm i värmen. Vad vet jag. Sköljde av mig själv i fontänen.
När jag kom ner till förbyn Lugar de Sardão var det en liten gata där barn lekte och gamla tanter och farbröder stod och pratade. Trivsamt i all sin förfallenhet. En katt med fantastiskt fina blå ögon gosanföll mig och vi myste en stund. Borde ha kattgodis i fickorna.
Sen skulle jag bara gå en liten väg in till staden Águeda via en bro men det var bara det att vägen inte fanns längre. De hade grävt bort den och där var nu en grävd kanal istället. Besvärligt då det inte fanns någon bro. Irrade runt ett tag på ett fält innan jag tog stora vägbron över och fick trixa mig rätt. Varför hade de inte målat om pilarna tro.
Inne i stan beundrare jag Umbrella sky project och fotade innan jag satte mig på en restaurang. Bråkade vad som innehöll gluten och inte. Denna gång var de övertygade om att bönor kan man inte äta för att i nästa stund fråga om jag ville ha bröd till soppan. Suck. Tog fläsk till huvudrätt fick bara ris och sallad. Bra att de trodde att pommes har gluten. Det kanske de har här. Vet ju inte hur de gör.
Satt på restaurangen rätt länge. Vilade fötterna och lade upp bilder. Kände efter om jag behövde stanna men nä jag kände mig pigg och nästa etapp var ju bara 16,3 km. Denna hit blev 26 istället för 24 pga felgående.
Gick in på turistkontoret och fick en stämpel, köpte mer vatten och tog ut pengar också innan jag gick iväg längst med rio Águeda. Vinkade åt några cyklande pilgrimer som hade paus i skuggan. Tog en bild på en båt. Fick ganska snart en lång och jobbig uppförsbacke. Klockan var över ett och nu var det varmt. Dags att se till att dricka ordentligt. Det hade jag inte gjort på morgonen. Men så mådde jag ju lite illa då.
Det fortsatte uppför och blev riktigt brant. Här är det Fátimapilgrimerna som är glada. Inte blev det bättre av att belöningen för uppför var ett nytt industriområde. Men sen belönade jag mig själv med en glass. Höll dock på att dö kändes det som. Helt ovetandes traskade jag rakt in i en rökbar och slet åt mig en calippo och kastade 1 euro på disken och sen ut igen. Gick genom flera småbyar som Moriska do Vouga och Trofa som satt ihop och här fanns stora övergivna hus. Men själva byn var ändå levande. Mycket folk, barer och några restauranger. Här skulle man kunna ha ett albergue när denna led tar fart. Lagom avstånd. När jag blir miljardär kanske.
Fotade och beundrade och tog mig vidare och nu var det uppför igen. Men väl uppe fanns en drickfontän. Stoppade huvudet under den och sköljde sen av ansikte och nacke. Åh så skönt. Sen bar det av neråt. Lika brant. När jag kommit en bit kom en klunga cyklister. De kämpade sig upp. Jag hejade på sista mannen lite och han svarade varmt så varmt. Jag fortsatte neråt och insåg att de cyklat uppför länge. Paret som jag sett i parken kom och cyklade om mig men behövde stanna vid stora vägen så jag kom i fatt. De skulle cykla 9 mil idag.
Vi stannade allihopa vid den gamla romerska bron. Ponte Marnel från 1000-talet. Tokgammal. Fotade innan jag fick gå upp för en ny backe bara för att gå ner på en gång igen. En liten avstickare för att inte gå på stora vägen.
Nu var det väldigt varmt och ingen vind. Gick på en liten gata där nästan alla hus var övergivna. Skulle under en stor bro för motorvägen och sen över en liten bro. Tog ett äpple från en gren som hängde ut över gatan på ett övergivet hus.
Följde markeringarna och när jag nästan var framme vid bron kom en bil med 4 män och stannade. På en blandning av portugisiska, spanska, engelska och tyska förklarade de att bron hade rasat och att jag inte kunde gå där. Behövde vända och ta stora bron.
Jag tackade och de for. Helt villrådig stod jag där men började gå tillbaka. Bro rasad varför pekade pilarna då hit? När rasade den? Min bokr ju för 2015. De har väl inte en restaurang i någon by jag nu måste passera?
Fick syn på en kvinna som hängde tvätt och frågade henne. Jodå den hade rasat. Så jag fick vända om. Tillbaka uppåt möt stora vägen. Trodde jag kunde gena över en bilfirma som var öppen så jag gick upp för deras branta uppfart men nä det var stängsel och de bara pekade mig längre bort. Ner ingen och nu upp på motorvägen, såg nu att det fanns pilar hit oxå.
Motorvägsbron var jättehög. Kände av min höjdskräck. Fick syn på bron där nere och ja den saknade mittdelen över vattnet. Hoppas. Hoppas ingen var på den.
Lyckades hitta var jag skulle svänga av och nu ännu mer uppför men inte något mer industriområde i alla fall. Gick förbi ett gigantiskt övergivet hus med tennisplan som hade börjat växa igen. Låg fint på en sluttning. Någon måste ju ta hand om alla fina hus! Huset i sig såg ut att vara i fint skick ännu.
Väl uppe kom jag till Serem de Cima vid 4-tiden. Därifrån skulle det vara ca 4 km så jag gick in på en bar och köpte en cola för att svalka mig. Lånade deras wifi för att skicka upp bilder. Sen gick jag sista biten som faktiskt gick genom en skog en stor del. Eller det som varit skog. De hade huggit ner en massa om planterat lite nytt. Kom till dagens hösta punkt på 310 meter utan större problem. Sen trodde jag härbärget skulle ligga i början på stan men icke. Fick ju traska massor. Framme och blev incheckat kl 1643. Min första tanke hade varit att vara där mellan 1530 och 1630 men då utan att räkna med barstopp med wifi.
Skyndade mig att duscha och byta om, tvätta och hänga grejerna i solen. Sen tog jag med kameran på en tur på stan. Ville gå in i kyrkan men var inte klädd för mässa. Dörren var öppen så jag kikade in genom den. Höjde kameran för att ta ett kort. Då smällde kyrkvärden igen dörren framför mig. Det var 30 min kvar till mässan. Hepp. Inte välkommen alls.
Fortsatte i stan, fotade ett hus innan jag gick och handlade mat höll på att bli galen innan jag hittade potatisen - ute. Tillbaka på härbärget lagade jag mat och pratade med hospitalieron. Frågade om bron. Den hade rasat för 4-5 år sedan. Rätt arg på John Brierley igen då. (BEA in med berättelse om brobesöket).
Åt tonfisk med lök, vitlök i tomatsås med potatis igen. Så lätt att laga. Eftersom yoghurten bara såldes i 4-pack tog jag två till efterrätt. Diskade och sen lade jag mig på sängen med myror i benen och skrev (alltså inte myror i skrevet utan jag skrev blogg). Nu dags att sova. Kort vandring i morgon 29.2 km om man går rätt. Så antingen sovmorgon eller mer tid på kvällen.
Inte optimalt med andra ord men även idag hade jag 2 alternativa stopp ett väldigt kort på dryga 25 km och det andra på runt 41 km.
När mobilen lät så fattade jag först inte vad det var men lyckades få tyst på den hyfsat snabbt.
Jag vaknade först av alla och ville inte väcka dem så jag gick upp och kissade och kröp sen ner en stund till. Men kände mig alldeles rastlös. Läste lite kommentarer på IG och G+ innan jag tillslut masade mig upp vid fem över sex. Gick och borstade tänderna och klädde på mig i badrummet. Tog alla mina saker och smög ut för att packa ihop i trädgården. Käkade min apelsin.
0639 lämnade jag härbärget och gav mig iväg till ljudet av en tupp och en uggla. Häftigt. Idag regnade det inget och molnen såg ganska tunna ut.
Första sträckan gick på en naturstig där jag gick och tuggade i mig en nöt- och fruktbar och studerade träden. Funderade på när eukalyptusen byter bladtyp och varför. Motstod impulsen att Googla. Vägen mynnade ut i Alpalhão på en asfaltsväg men med fina omgivningar. Traskade på bra och tänke inte så mycket. När det var dags för nästa tur på naturstig var det omdirigerat till asfalt. Tjoho. Gick runt Anadias sportstadio där de höll på att göra ny trottoar. Perfekt för nu var det bara grus. Skönare att gå på.
Man går aldrig in i Anadia utan tangerar bara stadens utkant genom att klättra upp för en kulle där de nya husen låg på rad med fin utsikt. Kände mig som en utböling när hundarna skällde åt mig.
Efter att ha gått igenom de fina områdena hamnade jag i byn eller stadsdelen efter - Arcos och här var det lite läskigt. Nästan alla hus runt kyrkan var övergivna men bara några 100 meter bort låg rena rama "suburbian perfection"-området med stora villor med en SUV på uppfarten. Helt dött dock. Vad gör alla en lördagsmorgon?
Knäppte några bilder. Nästa by Alfeloas var ungefär den samma men utan de nya husen. Varför bygger folk så mycket nytt när det finns så många gamla tomma hus?
Nu blev det att gå igenom ett industriområde, inte min favorit. Men en sak är bra eller 2. De bryr sig sällan om att skapa trottoarer så det är ofta gräs att gå på. På en lördag är trafiken nästan obefintlig i ett sådant område. Em kvinna i en bil stannade och försökte förklara något. Jag fattade inte ett jota. Och hon kunde bara portugisiska. Tillslut åkte hon iväg.
Vid 9-tiden var jag i Avelãs de Caminho och gick in på en bar. Hade tänkt beställa en omelett men magen hade gjort sig påmind och jag mådde lite illa. Tog en camomillte och en cola istället. Satt i skuggan och tog det lugnt rätt länge. Hade ju redan gått 12,4 km. Lade upp bilder på IG via baren wifi. När jag gick därifrån gick jag först fel och fick vända. Såg inga pilar, brukar vara dåligt tecken. Började redan bli rätt varmt ute.
Nu satt byarna ihop med varandra och det är så mycket bättre att gå på asfalt då än bara bredvid fält efter fält. Jag fotade några ödehus, kapell och Quinta Grimpa. Vilket ställe. Flera av ödehusen var inte så små de heller. Var har alla människor tagit vägen?
I Aguada de Baixo fotade jag två gamla gubbar som satt och samtalade. Får hoppas bilden blev bra. Kanske lite mörk. Gillade denna by. Folk på gatorna. När jag kom till utkanten av byn strömmade musik ur en högtalare. Här blev jag förvirrad. Skylten hade både pil rakt fram och åt höger. Men musik är aldrig fel så jag fortsatte framåt. Man höll på att göra i ordning en scen. Dags för festa även här. Men steg i takt till tonerna släpade jag mig uppför en backe för att ta mig till ett nytt industriområde. Blä. Det gick segt genom detta och sen när det var över gick jag förbi en kiwiodling. Visste inte att det fanns här.
Tänkte att jag skulle vara framme i Águeda lagom till lunch. Kunde se staden en bit bort i en lång nerförsbacke. Såg en kvinna med en vespa och ett barn med ett byte i famnen. Barnet kom inte upp bak på vespa för hon höll i byltet. Skyndade mig ner och sa jag tar det där så du kommer upp och så räckte hon över en blöt handduk som det tittade upp en ännu blötare katt ur. Katten skakade. Talade lugnt till den och klappade på huvudet medan tjejen satte sig till rätta. Såg till att katten var ordentligt inlindad innan jag lämnade över och önskade dem lycka till. Jag undrar ju varför de var ute och åkte vespa med en katt och varför denna katt hade fått bada i fontänen nyss. Jag hade nämligen sett flickan komma från fontänen med byltet. Men det syntes i alls fall att det var en katt hon tyckte om på sättet hon höll den på och borrade ner dit huvud mot kattens. Kanske hade den varit besvärlig och rivits genom handduken torr och de därför valt att blöta handduken. Eer så var katten väldigt varm i värmen. Vad vet jag. Sköljde av mig själv i fontänen.
När jag kom ner till förbyn Lugar de Sardão var det en liten gata där barn lekte och gamla tanter och farbröder stod och pratade. Trivsamt i all sin förfallenhet. En katt med fantastiskt fina blå ögon gosanföll mig och vi myste en stund. Borde ha kattgodis i fickorna.
Sen skulle jag bara gå en liten väg in till staden Águeda via en bro men det var bara det att vägen inte fanns längre. De hade grävt bort den och där var nu en grävd kanal istället. Besvärligt då det inte fanns någon bro. Irrade runt ett tag på ett fält innan jag tog stora vägbron över och fick trixa mig rätt. Varför hade de inte målat om pilarna tro.
Inne i stan beundrare jag Umbrella sky project och fotade innan jag satte mig på en restaurang. Bråkade vad som innehöll gluten och inte. Denna gång var de övertygade om att bönor kan man inte äta för att i nästa stund fråga om jag ville ha bröd till soppan. Suck. Tog fläsk till huvudrätt fick bara ris och sallad. Bra att de trodde att pommes har gluten. Det kanske de har här. Vet ju inte hur de gör.
Satt på restaurangen rätt länge. Vilade fötterna och lade upp bilder. Kände efter om jag behövde stanna men nä jag kände mig pigg och nästa etapp var ju bara 16,3 km. Denna hit blev 26 istället för 24 pga felgående.
Gick in på turistkontoret och fick en stämpel, köpte mer vatten och tog ut pengar också innan jag gick iväg längst med rio Águeda. Vinkade åt några cyklande pilgrimer som hade paus i skuggan. Tog en bild på en båt. Fick ganska snart en lång och jobbig uppförsbacke. Klockan var över ett och nu var det varmt. Dags att se till att dricka ordentligt. Det hade jag inte gjort på morgonen. Men så mådde jag ju lite illa då.
Det fortsatte uppför och blev riktigt brant. Här är det Fátimapilgrimerna som är glada. Inte blev det bättre av att belöningen för uppför var ett nytt industriområde. Men sen belönade jag mig själv med en glass. Höll dock på att dö kändes det som. Helt ovetandes traskade jag rakt in i en rökbar och slet åt mig en calippo och kastade 1 euro på disken och sen ut igen. Gick genom flera småbyar som Moriska do Vouga och Trofa som satt ihop och här fanns stora övergivna hus. Men själva byn var ändå levande. Mycket folk, barer och några restauranger. Här skulle man kunna ha ett albergue när denna led tar fart. Lagom avstånd. När jag blir miljardär kanske.
Fotade och beundrade och tog mig vidare och nu var det uppför igen. Men väl uppe fanns en drickfontän. Stoppade huvudet under den och sköljde sen av ansikte och nacke. Åh så skönt. Sen bar det av neråt. Lika brant. När jag kommit en bit kom en klunga cyklister. De kämpade sig upp. Jag hejade på sista mannen lite och han svarade varmt så varmt. Jag fortsatte neråt och insåg att de cyklat uppför länge. Paret som jag sett i parken kom och cyklade om mig men behövde stanna vid stora vägen så jag kom i fatt. De skulle cykla 9 mil idag.
Vi stannade allihopa vid den gamla romerska bron. Ponte Marnel från 1000-talet. Tokgammal. Fotade innan jag fick gå upp för en ny backe bara för att gå ner på en gång igen. En liten avstickare för att inte gå på stora vägen.
Nu var det väldigt varmt och ingen vind. Gick på en liten gata där nästan alla hus var övergivna. Skulle under en stor bro för motorvägen och sen över en liten bro. Tog ett äpple från en gren som hängde ut över gatan på ett övergivet hus.
Följde markeringarna och när jag nästan var framme vid bron kom en bil med 4 män och stannade. På en blandning av portugisiska, spanska, engelska och tyska förklarade de att bron hade rasat och att jag inte kunde gå där. Behövde vända och ta stora bron.
Jag tackade och de for. Helt villrådig stod jag där men började gå tillbaka. Bro rasad varför pekade pilarna då hit? När rasade den? Min bokr ju för 2015. De har väl inte en restaurang i någon by jag nu måste passera?
Fick syn på en kvinna som hängde tvätt och frågade henne. Jodå den hade rasat. Så jag fick vända om. Tillbaka uppåt möt stora vägen. Trodde jag kunde gena över en bilfirma som var öppen så jag gick upp för deras branta uppfart men nä det var stängsel och de bara pekade mig längre bort. Ner ingen och nu upp på motorvägen, såg nu att det fanns pilar hit oxå.
Motorvägsbron var jättehög. Kände av min höjdskräck. Fick syn på bron där nere och ja den saknade mittdelen över vattnet. Hoppas. Hoppas ingen var på den.
Lyckades hitta var jag skulle svänga av och nu ännu mer uppför men inte något mer industriområde i alla fall. Gick förbi ett gigantiskt övergivet hus med tennisplan som hade börjat växa igen. Låg fint på en sluttning. Någon måste ju ta hand om alla fina hus! Huset i sig såg ut att vara i fint skick ännu.
Väl uppe kom jag till Serem de Cima vid 4-tiden. Därifrån skulle det vara ca 4 km så jag gick in på en bar och köpte en cola för att svalka mig. Lånade deras wifi för att skicka upp bilder. Sen gick jag sista biten som faktiskt gick genom en skog en stor del. Eller det som varit skog. De hade huggit ner en massa om planterat lite nytt. Kom till dagens hösta punkt på 310 meter utan större problem. Sen trodde jag härbärget skulle ligga i början på stan men icke. Fick ju traska massor. Framme och blev incheckat kl 1643. Min första tanke hade varit att vara där mellan 1530 och 1630 men då utan att räkna med barstopp med wifi.
Skyndade mig att duscha och byta om, tvätta och hänga grejerna i solen. Sen tog jag med kameran på en tur på stan. Ville gå in i kyrkan men var inte klädd för mässa. Dörren var öppen så jag kikade in genom den. Höjde kameran för att ta ett kort. Då smällde kyrkvärden igen dörren framför mig. Det var 30 min kvar till mässan. Hepp. Inte välkommen alls.
Fortsatte i stan, fotade ett hus innan jag gick och handlade mat höll på att bli galen innan jag hittade potatisen - ute. Tillbaka på härbärget lagade jag mat och pratade med hospitalieron. Frågade om bron. Den hade rasat för 4-5 år sedan. Rätt arg på John Brierley igen då. (BEA in med berättelse om brobesöket).
Åt tonfisk med lök, vitlök i tomatsås med potatis igen. Så lätt att laga. Eftersom yoghurten bara såldes i 4-pack tog jag två till efterrätt. Diskade och sen lade jag mig på sängen med myror i benen och skrev (alltså inte myror i skrevet utan jag skrev blogg). Nu dags att sova. Kort vandring i morgon 29.2 km om man går rätt. Så antingen sovmorgon eller mer tid på kvällen.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar