Vaknade innan väckaren idag också och då skulle jag ändå upp galet tidigt. Låg och klöste på myggbett på armen. Hade drömt om vägglöss (min största fasa). Upptäckte att fönstret hade blåst upp över natten så mygg hade kommit in. En trött mygga surrade i fönster. Hände nog när jag var upp på toan i korridoren på natten.
Gjorde mig snabbt i ordning men fick kuta på toa. Jävla mage. Åt sen yoghurten (dumt för det är nog den som ställer till det mest) och drack min päronjuice. Baren stoppade jag i fickan och bananen tog jag i handen. Låste rummet och började gå mot trappan. Hepp ett toabesök till innan jag kunde komma iväg.
Det hade precis ljusnat ute när jag fotade och gav mig iväg kl 06:07 dvs 7 min senare än vad jag tänkt. Som sagt jävla mage. Åt bananen och fotade lite graffiti samt en staty av en som tillverkar skor. Min morfar jobbade på skofabrik som ung så jag tänkte på honom en stund. Han gick bort för många år sedan och jag saknar honom.
Mormor är kvar i livet så henne skall jag skicka ett vykort från Porto till. Har ju glömt att tala om att jag är iväg igen.
Vägen ut från São João da Madeira gav inga bestående intryck. Kändes som en transportsträcka. En sådan man bara går för man måste.
I Arrifana 3,9 km bort fanns i alla fall ett kors att fota och så gillade jag ljuset från gatlyktorna. De släcktes någon sekund efter att jag knäppt en bild. På en liten kyrka hände julbelysningen kvar. Undra om den också hade lyst nyss. Igreja Matrix i Arrifana var fin. Tronade på en backe och såg nästan lila ut i morgonljuset även om keramikplattorna är blåvita.
Nu blev det brant. Insåg att jag inte kollat dagens profil och gjorde det. Upp upp upp till Malaposta sen rejält ner till Grijó och sen upp igen för ner till Porto. Jaha en sådan dag. Och man vet ju att upp betyder upp och sen ner för ännu mer upp till dit du skall. Så är det alltid.
Kom till ett lite finare område med stora hus som tittade ner i en dal. Tog ett foto ut över dalen. Fint ljus på morgonen. Blev förvånad när jag strax där efter fick syn på 2 damer som stod och tvättade utomhus i en lavoradora. Trodde ingen använde de där längre. Men där ser man. Frågade om jag fick ta ett kort och det fick jag. Fortsatte sedan. Rakt fram och den ena kvinnan som var klar med sin tvätt ropade åt mig. Pekade till höger. Oj jag hade sett fel på pilen. Tackade och svängde rätt. Ny uppförsbacke förbi en konstig modern kyrka och sen ännu mer uppför. Alltså hur mycket uppför kan det vara när man skall klättra 100 meter på 7,6 km. Fattar inte. Ryggan kändes dock inte så tung idag (ännu). Upp till Malaposta och den romerska vägen där gick jag delvis längst med en hårt trafikerad väg. Sjukt jobbigt att lyssna på bilar och långtradare. Försökte sjunga lite men kom ju inte på mer än typ en rad i varje låt och då blir det ju lite jobbigt. Fotade ett litet kapell som så många andra stod i en vägkorsning. Bara det att denna gången var N1 en av vägarna.
Hoppade ut i ett övergivet industriområde för att fota utsikten men också för att kissa. Hm har knappt druckit idag men ändå kissenödig.
Tillslut efter 7 km, dvs lite mer än en timme så fick jag vika ner mot en sidogata. Åh så skönt. Dock höll jag på att bli påkörd.
Där Calzada Romana började stod ett fint hud med blå keramik. Fotade innan jag fångades av ljuset på den romerska vägen. Morgonljuset är verkligen speciellt. Romarvägarna är förvisso rätt rätt roliga att gå på. Man känner historien men för fötterna asjobbigt. Efter den romerska vägen som inte var så lång så kom jag ut i Ferradal efter att ha fotot mer ljus. Nu var det svårt att veta när jag var i vilken by då de satt ihop allesammans.
Jag gick förbi ett hus där en hund lät väldigt ensam bakom stängslet. Jag gick från och hälsade på hunden som genast visade att den ville bli klappad. Betedde sig nästan som mina katter brukar göra. Stod dör och klappade hunden en stund innan jag fortsatte mot Grijó. Fotade lite industrier och dörrar samt tanter i städrockar. Undra om sådana ens säljs längre.
Skrattade åt solpaneler på ett hus som såg ut som om delar från dödsstjärnan ramlat ner på husen. 09:39 dvs efter 3 och en halv timmes gående ca 18 km så var jag sugen på glass. Och ändringen hade de calippo cola. Sen smakar barndom. Nu vet när man löpte sådana där påsar som man frös in så blev det popupglass. Gott.
Kom till Grijó som låg efter 20 km och funderar på om jag skulle och titta på klostret eller inte men kände inte för det och fortsatte genom byns utkant. Hittade ett ställe med rinnande vatten där jag kunde svalka mina händer. Åh så skönt. Fick först för mig att jag nu skulle jag 12,2 km men såvsr det ju inte. 14,6 skulle det vara. Så jobbigt sådant kan vara att upptäcka. Gick och irriterade mig över det och tyckte ryggan var tung när jag mötte en kvinna med 2 barn. De var Fátimapilgrimer och stoppade mig. Ena barnet tog av sin ryggsäck och tog loss en gul pil i filt. Mamman satte den på min rygga. De hade även blå pilar för Fátimapilgrimer. Jag tog ett foto på dem innan vi sa Bom Caminho och fortsatte åt var sitt håll. Jag lirkade fram en banan ur nätfickan på ryggan och mumsade på den när en ny Calzada Romana dök upp. Nu ganska brant och solen hade börjat steka rejält. Klockan hade precis passerat 11 när jag slog mig ner på en stor sten och vilade en stund. Sen bar det av ut på en väg igen först lite villakvarter. Sprang nerför en brant backe och en man men hund sa åt mig att ta det lugnt. Och sen en låååång sträcka längst med den bullriga och trafikerade N1:an genom olika förstadsområden men tillslut stod jag på Ponte de Dom Luis I och såg ner på Porto. Tjoho. Den sista biten hade haft få pilar så jag var hela tiden osäker på om jag glömt svänga någonstans så det var skönt att hitta fram.
Hittade katedralen och fick en stämpel innan jag gick ner i stan för att hitta ett boende. Följde Caminomarkeringarna, vill ju inte behöva gå upp igen i morgon för att jag inte hittar.
Första stället i min bok var fullt men inte andra. Skönt. Fick det mista rum jag någonsin sett och gick snabbt och duschade. Ut på stan. Vandrar runt och ner till vattnet för mat. Letade länge och när jag bestämt mig satte jag mig och fick en meny. Sen väntade jag en evighet. Ingen brydde sig om mig. Så jag gick. Hittade ett ställe till men de stängde från kl 15-19. Hepp. Tillslut tog jag bara ett och beställde kött. Fick in en rejält seg köttbit med pommes, sallad och ris. Gjorde fåglarna runt borden glada en stund. Sen gick jag en sväng till och tittade innan jag insåg att fötterna var trötta och hatt trapporna upp inte lockade. Så jag tog Funicular upp r beget. Kändes skumt. Gick och kollade om hotellet hade kyl och sen gick jag och handlade frukost. Satte mig åt ballogen och fixade bilder innan det var dags för mat igen. Eftersom fötterna var trötta gick jag vägg i vägg med hotellet. Ett ställe som alla recensenter på TripAdvisor hyllar. Men den torsk och potatis jag fick in smakade inget alls. Tog ingen efterrätt utan gick till hotellet och åt en yoghurt och drack kamomillte. Skrev vykort till mormor och fixade sista bilderna. Gick ut och hittade en postlåda och skickade kortet. Tog några nattfoton innan jag gick tillbaka och skrev detta även idag så trött att jag somnat med mobilen i handen 2 gånger. Så nu sova.
Idag var verkligen en transportsträcka.
Gjorde mig snabbt i ordning men fick kuta på toa. Jävla mage. Åt sen yoghurten (dumt för det är nog den som ställer till det mest) och drack min päronjuice. Baren stoppade jag i fickan och bananen tog jag i handen. Låste rummet och började gå mot trappan. Hepp ett toabesök till innan jag kunde komma iväg.
Det hade precis ljusnat ute när jag fotade och gav mig iväg kl 06:07 dvs 7 min senare än vad jag tänkt. Som sagt jävla mage. Åt bananen och fotade lite graffiti samt en staty av en som tillverkar skor. Min morfar jobbade på skofabrik som ung så jag tänkte på honom en stund. Han gick bort för många år sedan och jag saknar honom.
Mormor är kvar i livet så henne skall jag skicka ett vykort från Porto till. Har ju glömt att tala om att jag är iväg igen.
Vägen ut från São João da Madeira gav inga bestående intryck. Kändes som en transportsträcka. En sådan man bara går för man måste.
I Arrifana 3,9 km bort fanns i alla fall ett kors att fota och så gillade jag ljuset från gatlyktorna. De släcktes någon sekund efter att jag knäppt en bild. På en liten kyrka hände julbelysningen kvar. Undra om den också hade lyst nyss. Igreja Matrix i Arrifana var fin. Tronade på en backe och såg nästan lila ut i morgonljuset även om keramikplattorna är blåvita.
Nu blev det brant. Insåg att jag inte kollat dagens profil och gjorde det. Upp upp upp till Malaposta sen rejält ner till Grijó och sen upp igen för ner till Porto. Jaha en sådan dag. Och man vet ju att upp betyder upp och sen ner för ännu mer upp till dit du skall. Så är det alltid.
Kom till ett lite finare område med stora hus som tittade ner i en dal. Tog ett foto ut över dalen. Fint ljus på morgonen. Blev förvånad när jag strax där efter fick syn på 2 damer som stod och tvättade utomhus i en lavoradora. Trodde ingen använde de där längre. Men där ser man. Frågade om jag fick ta ett kort och det fick jag. Fortsatte sedan. Rakt fram och den ena kvinnan som var klar med sin tvätt ropade åt mig. Pekade till höger. Oj jag hade sett fel på pilen. Tackade och svängde rätt. Ny uppförsbacke förbi en konstig modern kyrka och sen ännu mer uppför. Alltså hur mycket uppför kan det vara när man skall klättra 100 meter på 7,6 km. Fattar inte. Ryggan kändes dock inte så tung idag (ännu). Upp till Malaposta och den romerska vägen där gick jag delvis längst med en hårt trafikerad väg. Sjukt jobbigt att lyssna på bilar och långtradare. Försökte sjunga lite men kom ju inte på mer än typ en rad i varje låt och då blir det ju lite jobbigt. Fotade ett litet kapell som så många andra stod i en vägkorsning. Bara det att denna gången var N1 en av vägarna.
Hoppade ut i ett övergivet industriområde för att fota utsikten men också för att kissa. Hm har knappt druckit idag men ändå kissenödig.
Tillslut efter 7 km, dvs lite mer än en timme så fick jag vika ner mot en sidogata. Åh så skönt. Dock höll jag på att bli påkörd.
Där Calzada Romana började stod ett fint hud med blå keramik. Fotade innan jag fångades av ljuset på den romerska vägen. Morgonljuset är verkligen speciellt. Romarvägarna är förvisso rätt rätt roliga att gå på. Man känner historien men för fötterna asjobbigt. Efter den romerska vägen som inte var så lång så kom jag ut i Ferradal efter att ha fotot mer ljus. Nu var det svårt att veta när jag var i vilken by då de satt ihop allesammans.
Jag gick förbi ett hus där en hund lät väldigt ensam bakom stängslet. Jag gick från och hälsade på hunden som genast visade att den ville bli klappad. Betedde sig nästan som mina katter brukar göra. Stod dör och klappade hunden en stund innan jag fortsatte mot Grijó. Fotade lite industrier och dörrar samt tanter i städrockar. Undra om sådana ens säljs längre.
Skrattade åt solpaneler på ett hus som såg ut som om delar från dödsstjärnan ramlat ner på husen. 09:39 dvs efter 3 och en halv timmes gående ca 18 km så var jag sugen på glass. Och ändringen hade de calippo cola. Sen smakar barndom. Nu vet när man löpte sådana där påsar som man frös in så blev det popupglass. Gott.
Kom till Grijó som låg efter 20 km och funderar på om jag skulle och titta på klostret eller inte men kände inte för det och fortsatte genom byns utkant. Hittade ett ställe med rinnande vatten där jag kunde svalka mina händer. Åh så skönt. Fick först för mig att jag nu skulle jag 12,2 km men såvsr det ju inte. 14,6 skulle det vara. Så jobbigt sådant kan vara att upptäcka. Gick och irriterade mig över det och tyckte ryggan var tung när jag mötte en kvinna med 2 barn. De var Fátimapilgrimer och stoppade mig. Ena barnet tog av sin ryggsäck och tog loss en gul pil i filt. Mamman satte den på min rygga. De hade även blå pilar för Fátimapilgrimer. Jag tog ett foto på dem innan vi sa Bom Caminho och fortsatte åt var sitt håll. Jag lirkade fram en banan ur nätfickan på ryggan och mumsade på den när en ny Calzada Romana dök upp. Nu ganska brant och solen hade börjat steka rejält. Klockan hade precis passerat 11 när jag slog mig ner på en stor sten och vilade en stund. Sen bar det av ut på en väg igen först lite villakvarter. Sprang nerför en brant backe och en man men hund sa åt mig att ta det lugnt. Och sen en låååång sträcka längst med den bullriga och trafikerade N1:an genom olika förstadsområden men tillslut stod jag på Ponte de Dom Luis I och såg ner på Porto. Tjoho. Den sista biten hade haft få pilar så jag var hela tiden osäker på om jag glömt svänga någonstans så det var skönt att hitta fram.
Hittade katedralen och fick en stämpel innan jag gick ner i stan för att hitta ett boende. Följde Caminomarkeringarna, vill ju inte behöva gå upp igen i morgon för att jag inte hittar.
Första stället i min bok var fullt men inte andra. Skönt. Fick det mista rum jag någonsin sett och gick snabbt och duschade. Ut på stan. Vandrar runt och ner till vattnet för mat. Letade länge och när jag bestämt mig satte jag mig och fick en meny. Sen väntade jag en evighet. Ingen brydde sig om mig. Så jag gick. Hittade ett ställe till men de stängde från kl 15-19. Hepp. Tillslut tog jag bara ett och beställde kött. Fick in en rejält seg köttbit med pommes, sallad och ris. Gjorde fåglarna runt borden glada en stund. Sen gick jag en sväng till och tittade innan jag insåg att fötterna var trötta och hatt trapporna upp inte lockade. Så jag tog Funicular upp r beget. Kändes skumt. Gick och kollade om hotellet hade kyl och sen gick jag och handlade frukost. Satte mig åt ballogen och fixade bilder innan det var dags för mat igen. Eftersom fötterna var trötta gick jag vägg i vägg med hotellet. Ett ställe som alla recensenter på TripAdvisor hyllar. Men den torsk och potatis jag fick in smakade inget alls. Tog ingen efterrätt utan gick till hotellet och åt en yoghurt och drack kamomillte. Skrev vykort till mormor och fixade sista bilderna. Gick ut och hittade en postlåda och skickade kortet. Tog några nattfoton innan jag gick tillbaka och skrev detta även idag så trött att jag somnat med mobilen i handen 2 gånger. Så nu sova.
Idag var verkligen en transportsträcka.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar