”Au contraire, my friend” är programpunkten för den som känner sig som en främling i samtiden. Ibland har alla andra rätt och slätt fel. Och då måste man säga ifrån.Maria Lindgren, journalist ondgjorde sig över att bloggar få ta upp så stor plats. Hon hävdade att det är en sanitär fråga. Proffstyckare och exhibionister härskar och har status som allrådande nyhetskällor och maktfaktor. Hon menade på att ingen kollade fakta, ingen vet vad som var sant och inte och vad är personligt tyckande. Hon vågar vägra bloggar och slår ett slag för gammelmedia för bloggar tar för mycket tid (från annat). Det finns tydligen enligt henne seriösa bloggar men privatlivsbloggarna är bara öppna dagböcker som hon vill stänga. Helst verkar hon hoppas att bloggtrenden skall dö.
Maria Lindgren du säger själv att man kan skippa att läsa och min rekommendation till dig är fortsätt du Vågra Vägra Bloggar så slipper du oss hemska dagboksbloggare och tyckare. Men tyvärr missar du även en massa intressant som nu när bloggvärden ifrågasätter knasiga lagförslag, underbara härliga matbloggar och roliga krönikebloggar.
Är det så jobbigt att få en inblick i någons vardag, tankevärld, privata sfär? Är det så hemskt att behöva läsa någons tankar kring aktuella ämnen när personen inte har journalistutbildning och jobbar för gammelmedia? Att läsa bloggar kräver mer av läsaren, lite mer kritiska ögon, lite mer jobb att hitta guldkornen men samtidigt ger det en bredare bild av olika aktuella ämnen.
Och ja jag vet att Au contraire mest är på skoj, men just denna fick mig att fundera lite.
Läs även andra bloggares åsikter om P1, Nya Vågen, Au contraire, bloggar, VBB
Inlägg
2 kommentarer:
Det är verkligen inte alltid man hållr med de där krönikörerna under rubriken Au contraire. Dessutom gnälls det på tok för mycket på bloggar i media tycker jag, tydligen fyller de ju en stor funktion både för dem som skriver och för läsarna. Så jag håller med dig, Maria Lindgren kan väl låta bli att läsa då och hålla sig till DN.
Dessutom har det varit någon reportageserie på P1 om litteraturkritik och där gnälldes det oxå på bloggar. Nu var minsann alla kritiker. Men det är väl få som kallar sig litteraturkritiker däremot är det lättare att själv ge sin syn på en bok/film/spel odl. Från en lekmans syn på saken utan långa invecklade paralleller och stildiskussioner.
Skicka en kommentar