En sak som jag gått och funderat på nu ett par dagar är en kommentar från Fjärilen i min hjärna-diskussionen i lördags. Det lät ungefär så här: "Det är så fint att han avslutar varje kapitel med tankstreck, som om han andas in. Han beskriver i boken att han andas ytligt för att inte börja hosta så han måste nog andas in ordentligt i slutet".
Själv hade jag inte ens märkt tankstrecken i slutet av kapitlen men såg dem när de påpekades. Bläddrade lite fram och tillbaka i den tunna boken och ser att det bara avslutas med tankstreck de gånger han berättar i nutid, när han är sjuk. När han tittar bakåt i tiden är det inte så. "Ja men det bekräftar teorin att det är som att han drar efter andan".
(Sen blev det lite prat om att tankestreck är så vackra :-) )
Jag måste bli bättre på att läsa mellan rader, se på hur text är skriven, tänka på vilka ord som faktiskt används för läsupplevelsen verkar bli större då. Men hur lär man sig det?
Läs även andra bloggares åsikter om böcker, boknörderi, läsning, läsupplevelse, bokkollo
03 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
6 kommentarer:
Det var jag som fällde tankestreckskommentaren! Rebecka klagade över antalet tankestreck och jag rusade till tankestreckens försvar. Snyggaste skiljetecknet enligt mig, jag är lite besatt. :) Och hos Paulrud är det ju så snyggt utfört!
Hur lär man sig lägga märke till sånt? I mitt fall beror det nog på att jag är lite littvetskadad efter att ha skrivit många uppsatser och suttit i många seminarier, men jag tror att det allra, allra viktigaste är att utgå från sig själv och vad man tycker är viktigt/roligt när man analyserar och diskuterar böcker. Jag är personligen väldigt intresserad av sambandet mellan form och innehåll, hur författare bär sig åt för att förmedla en viss känsla, och kan känna mig rätt torr i bokdiskussioner just därför. Medan alla andra gör djupa observationer om livet och döden sitter jag och pratar... tankestreck!
När jag läser vetenskapliga texter analyserar jag ordens betydelse så mycket mer. Har man rätt ord, är det precist nog osv. Men när jag läser skönlitteratur verkar jag försöka koppla bort allt sånt och bara tar in textmasssan rakt upp och ner.
Tycker inte du var ett dugg torr, utan jag blev mer nyfiken på hur det skulle vara att läsa litteratur på det sättet. Att kanske hitta något mer än bara det skrivna ordet.
Och jag håller med (när jag väl insåg att tankstrecken finns där) att det är snyggt utfört, att ens komma på tanken att förmedla andningen på det viset visar på hur genomtänkt texten är. Så blir jag lite sur på mig själv för att jag missade en sådan grej.
Helena: Tankstreck (utan e efter tank) heter det väl?
Béatrice: Nepp, tankestreck med e ska det vara. :)
Va har Wikipedia fel? :-)
Slog i SAOB tankstreck finns med men inte tankestreck. Hmmm skall jag behöva rota fram min SAOL när jag kommer hem?
Letade fram SAOL och där fanns inget av dem med. Och sen var det nog slut med svenskarelaterade böcker här hemma förutom Backmans skrivregler som borde finnas i källaren någonstans men jag har svårt att tro att han skriver om tank(e)streck i den.
Skicka en kommentar