Dag 163 - Skolavslutningsdag

Eftersom jag skulle på skolavslutning idag så blev det sovmorgon men klantbea hade glömt att ställa om klockan så istället för att sova gott på morgonen så snoozade jag i över en timme. Klantigt.

Herman hade varit duktig igår och strukit sin skjorta själv så det slapp jag. Han är bra go den ungen. Jag var ju hemma sent igår så jag fick fixa till presenten på morgonen. Herman cyklade iväg till skolan med gympalärarens blomma i cykelkorgen. Plötsligt var klockan jättemycket och jag fick stressa iväg till skolan. In med presenterna i bilen och dra iväg. Utanför skolan rådde parkeringskaos och jag fick parkera jättelångt bort, kändes som jag fick kånka presenten lika långt som om jag hade gått hemifrån. Den var ju tung.

 

Det var rätt hyfsat väder ute i år (i fjol frös vi), det blåste men solen sken i alla fall.

Lyckade först inte hitta någon av klassföräldrarna men efter lite letande så, behövde fråga hur vi skulle göra med presenterna och fikat. Hittade några tillslut och stod och lyssnade på uppträdandena tillsammans med dem. 6-års och ettorna får högsta poäng i vilja och sångstyrka men ibland kunde man inte ens höra om de försökte sjunga samma låt ens. En av fyrorna var riktigt duktiga, några klasser var trista att lyssna på om man inte själv var förälder. Sonens klass hade bett om att få framföra en låt speciellt till sin lärare Margareta. De ställde upp och man kunde se att ingen vuxen placerat dem. Herman som är rätt kort ställde sig med en kompis bakom alla de långa tjejerna. Trist för mig som mamma att inte ens få se ungen. Kan man inte bara ställa upp dem i storleksordning?

Först sjöng de en bit av Tommy tycker om mig men "Tommy tycker om dig"då hennes man heter Tommy. Sen blev det en egen variant av Jag vill vara din Margareta. Där de sjöng om skolan istället. Om att de bad om ursäkt för att de bråkat och stört, att prov var väl inte det roligaste osv...
 humoristiskt, träffande och gulligt. Margareta kämpade med att inte börja gråta men det gick ju sådär. Lyckades fånga henne skrattandes med tårar i ögonen som dagens bild.

Efter rektorns tal som riktar sig till barnen så ställdes 6:orna upp för att få en ros och ett kuvert med (hmm jag fick nog aldrig veta vad som var i det, men betygen var det inte för de kommer på posten på måndag). Åter igen lyckades Herman gömma sig bakom folk när han mottog sin ros men jag lyckades få en glimt av honom i alla fall.

Efteråt var det fika i klassrummet, presentöverlämning och ett kort tal från Margareta. Klassen fick även foton så som de hade sett ut när Margareta tog över klassen i 3:an och årets foton. 4 år hade hon dem. Önskar att hon hade fått haft dem sen 1:an, deras första år avverkade de sjukt många lärare så det var så bra när det äntligen blev en och en så bra lärare dessutom. Nu går hon i pension men jag hoppas att hon exempelvis kan tänka sig att prata med blivande lärare om hur man bemöter barn, hur man ser individerna och hittar sätt att nå fram. Herman har haft sina duster med henne men de har alltid hittat en väg att försonas igen och jag vet att han uppskattat henne väldigt mycket. Var glad att hon var med på mötet vi hade på högstadiet i måndags. Hon sa så många kloka saker om min son och hur man bemöter honom för att förtjäna hans respekt och förtroende. Lyckades få Herman att ställa upp på bild med henne.

Sen bar det av till jobbet och ett möte så fort jag försenad klev in genom dörren. Ett möte som kändes riktigt bra. Jag fick känslan av att ha hittat rätt bland folk på jobbet och hittat en som nog verkligen kan hjälpa till. Hoppas på det. Sen fick jag aldrig någon riktig fart på det jag skulle göra, det som var viktigt stördes av massor med smågrejer. När alla (de folk som var på jobbet idag) gick hem kl 17 så satt jag kvar och blev kvar i 3 timmar. Vips hade jag jobbat in de timmar jag missade på fm. Denna vecka stängde jag på -0,5 timmar och då känns det jättekonstigt. Får dåligt samvete för att jag inte har gjort det jag skall på något knäppt sätt. Men jag borde ju rimligen i så fall ha omvända känslor när jag klockar in 40+ en vecka. Har förvisso några saker kvar att fixa innan några andra kan jobba på måndag så jag måste nog in och jobba i helgen.

På vägen hem var himlen rätt så dramatisk, sol och regn samtidigt lite här och var. Svängde förbi ICA och kom ut igen i en störtskur.

När jag kom hem satte jag mig vid datorn en sväng och då var det sol ute igen. Lustigt väder.