Dag 160 - Stigfinnaskväll och nöjd med dagens foto

Idag har det varit en dag då jag trodde min stressnivå skulle gå ner men icke, däremot några riktigt bra möten så en ok dag.

På kvällen tog jag och Mattias en promenad, den behövde gå långsamt för att testa hans ben så jag valde Mjölkuddsberget där jag faktiskt aldrig varit. Vi gick först orange slinga, sen blå och sen gul och sen tog vi så många stigar vi kunde hitta på berget tills vi hade matat igenom 1 mil i maklig takt upp och ner för berget, hit och dit. Vår GPS-logg ser ut som två fulla laboratoriemöss som försöker hitta ut genom en labyrint.

Jag var osäker på vad jag skulle ta som dagens bild, ville ta något nere vid vattnet men när vi var där fanns inget bra ställe att fota från. Jag hade tidigare tagit en bild på elstolpar, jag gillar ju dem. Nödfallsbild som jag sa.

Efteråt gick vi på Korvgubben och käkade middag. Det låg så bra på vägen och vi var hungriga och törstiga.

Vi passerade parkeringen på Coop Arena och därt höll Cirkus Maximum på att plocka ihop. Vi gick mellan vagnarna och utanför en sådan där klassisk rundad vagn med elefantgardiner i fönstren satt en man och hade paus och rökte. Det var på något sätt en så otidstypisk bild, det kunde ha varit när som helst mellan 50-talet och nu. Vi hade passerat men jag sa till Mattias, nää jag måste fråga om det är ok att jag tar en bild. Så jag gick tillbaka och frågade och visst fick jag ta en bild.

Knäppte en och sen tittade hans son ut genom dörren och tyckte jag skulle ha med honom också, han skulle bara ta på mig en tröja. Medan jag väntade på sonen så knäppte jag en bild till på pappan som nu glömt bort att jag stod där med kameran. Jag gillar bilden så den får bli dagens bild. Kanske hade jag kunnat gå lite närmare men då hade jag tappat kontext tror jag.

Sen knäppte jag en med dem båda. Sonen tramsade med handtecken vilket pappan ogillade därav minen.

Frågade varifrån de kom, Tyskland var svaret. Jag önskade dem lycka till med resrten av turnén innan jag tackade för mig. Jag valde att fota med intelligent-autoläget på kameran, slippa att sätta eget fokus och börja ratta allt fö mycket för då skulle jag tappa det spontana i bilden. ISO 620 gör dem lite brusiga men det kan jag leva med för jag fick ögonblicket precis som jag ville ha det. Stolt för att jag vågade fråga.

Vi var tillbaka till jobbet efter 13,1 km.

Så här ser lederna på berget ut som jämförelse.

 Säger godnatt med en bild från vardagsrumsfönstret. Lyckades inte pricka in den fantastiska himlen som var bara några minuter innan för batteriet var slut i både kamera och mobilen så jag fick lägga mobilen på lite snabbladdning.