Tänk att en dag dra på sig ryggsäcken, vinka adjö till familjen och sen bara börja gå först ner till Sundsvall och Selånger för att svänga av mot Nidros för att där ta sikte mot Rom och sen Santiago.
Hittade Pilgrims Crossing Boarders 2015 (läs om deras spännande vandring, de är nu i Danmark) som gör en del av det. De startar i Nidaros och går till Rom och bara den sträckan är 300 mil. Då skulle jag ha börjat med 45 mil innan det. De fortsätter sen till Jerusalem medan jag skulle vilja svänga åt andra hållet för en vandring på ytterligare 240 mil till. Så totalt nästan 600 mil. Jag kanske skulle klara av att gå 3,5 mil om dagen så då skulle vandringen ta 170 dagar ungefär. Sen kanske man på en sådan långtur behöver några vilodagar då och då i alla fall. Så borta ett halvår med andra ord. När kommer jag kunna vara det? När jag är pensionär kanske? Så det är viktigt att jag håller igång benen och kroppen tills dess. Men visst önskar jag att det kunde inträffa tidigare, när barnen flyttat hemifrån kanske? Men en sådan vandring lär ju kosta en slant så jag får väl börja spara specifik till den redan nu eller hitta sponsorer men vem skulle vilja sponsra att en tant vandrar genom Europa även hur mycket jag än skulle kunna blogga, twittra och på andra sätt berätta om det jag gör. Jag har inga problem att skriva på vägen, uppdatera Instagram, twitter osv men jag är rätt så obrydd om att svara på saker när jag är ute på långvandringar, det blir mycket envägskommunikation för att jag inte skall störas i nuet.
Bild lånad från picobo.blogspot.no så de hade med stora delar av min dröm i sin bild. |
1 kommentar:
Det var roligt att drömma tillsammans med dig. Jag brukar också känna hur vägen drar i mig ibland.
Skicka en kommentar