Idag skall jag skriva om en träningsform jag inte förstår i #uppochhoppaijuni. Det finns massor med träningsformer jag absolut inte förstår mig på. Tråkiga trista sporter men en jag själv försöker mig på då och då och som jag bara skakar på huvudet åt och inser att den inte är för mig är snabb löpning. Pressa sig själv till blodsmak i munnen. Nä vitsen med det förstår jag verkligen inte. Jag kan tuffa på gåendes eller joggandes nästan hur länge/långt som helst men att på så kort tid som möjligt släpa mig runt en runda och samtidigt känna det som om jag behöver stanna och spy i vägrenen, varför? Självklart förstår jag ju att det gör en snabbare, att det bygger på osv... men nä det ligger inte för mig alls. Jag är nästan hellre ute länge, njuter av ensamheten, av naturen, av rundan av att min kropp tuffar på. Varför skall jag då plåga den?
Men visst kan jag få något tokryck ibland och spurta eller köra något intervall för att sedan genast ångra mig. Kanske är mitt pannben ändå inte tjockt nog?
Filmrecension: Love Game – feel good uppblandat med lätt humor
12 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar