Dag 179 - Dags för en blöt långpromenad igen

Däckade jättetidigt igår på gästsängen när jag myste med Emilian. Vaknade 07:07 och var pigg men hade ingen lust att kliva upp så tidigt. Låg och surfade en timme ungefär innan ögonen blev trötta igen och jag och Emilian kröp ihop bredvid varandra och somnade om. Vaknade till lite då och då av att katterna klev på mig eller kom och lade sig på kudden och trampade i min hårbotten.

Vid 10 plingade det i mobilen, det var Mattias som meddelade att han inte hade någon ork för någon promenad tidigt idag (han var på fest igår), jag svarade ok och somnade sen om en timme till. Vaknade med huvudvärk och bestämde mig för att släpa mig upp. Tog fram stolar och bord till den lilla altanen och satte mig där med min frukost och en bok. Njöt i solen och hade nog kunnat sitta där precis hela dagen. Men jag behöver röra på mig. Frågade Mattias om han kunde tänka sig en promenad på eftermiddagen istället och det funkade. Vid tre lämnade vi Burströmska vid 15-tiden med målet att ta oss till Gammelstad via leden från Porsön. Vi tog oss till Porsön via ICA där, köpte en Piggelin, gott i värmen. Efter lite letande hittade vi början på leden. Det var blött och geggigt så vi fick ta oss fram försiktigt. Sen var det riktigt fint och bitvis riktigt bra spångat. Vi stannande till på en bro där vinden blåste väldigt skönt. En drickapaus i solen efter nästan en mil.

När vi närmade oss Gammelstad blev det riktigt blött och vi försökte ta oss över torrskodda utan någon större lycka. Här hade man inte bemödat sig med att lägga ut spänger tyvärr. Längre fram precis innan Hägnan fick vi vada i vatten. Har bestämt för mig att leden inte gick där innan utan fortsatte rakt fram mot Rutviksvägen och att man kom ut vid vattenkällan men jag kan ju minnas fel, var längesedan jag gick här. Som synas på kartan då gick vi det det är blått. Inte en spång i sikte. Skoterleden går här men på vintern är ju knappast vattnet ett problem. Myggigt som attan var det också.

Nå ja vattnet var i alla fall inte kallt. Vi kom fram till Kyrkbyn och satte och på torget, åt var sin energibar och drack lite. Luftade fötterna innan det var dags att vända om. Skickade meddelande hem om att jag ville att de skulle öppna min påse med ostbågar så de fick luftas lite. Så hade jag något att se fram emot där hemma. Det blöta hade luckrat upp förhårdnaderna på fötterna så de kunde jag skrapa loss innan de blöta strumporna jag fått vrida ut åkte på igen.

3 timmar hade det tagit hit så 3 timmar tillbaka då.

Jag såg inte fram emot att kliva genom det blöta igen men det var vara att bita ihop och klafsa fram. Myggen var fler nu när solen inte värmde lika intensivt. Jag stannade till för att fota en blomma i skogen till dagen foto. Jag han inte mer än stanna och kränga av mig ryggsäcken förrän jag hade myggor precis överallt. Huvva, men en bild blev det i alla fall. En mygga lyckades till och med ta sig med i bilden ser jag.

Sen var vi snart tillbaka på bron där jag tog en bild.

Jag gillar verkligen stigarna som var här och var i skogen.

Det var mycket förre mygg på den här sidan E4:an. Så skönt. Vi gick aningen mer koncentrerat nu och snart var vi framme vid fågeltornet. Nu var här inget folk så vi passade på att klättra upp och ta en paus med fin utsikt. 

Se valde vi att se var den nyanlagda vägen från fågeltornet till parkeringen gick. Visade sig att vi kom ut på Rutviksvägen en bra bit före snötippen. Så vi fick gå på gruscykelvägen mot Porsön. Nu tog vi vägen över Mjölkuddsberget med sikte på Korvgubben. Det fick bli dagens middag. Käkade två kokta med mos innan vi gick vidare bort till Burströmska och skildes åt igen. Min klocka stannade på 27,68 km medan Mattias tyckte att vi gått 28,18 km, hans visar alltid mer än min. Helskumt. Dagens roligaste kommentar var när Mattias sa att han börjat omvärdera vad som är en långpromenad. De 7 km rundor han gör med en kompis och hennes hundar känns inte så långa numer. Han hade hoppats på att slå sitt distansrekord på 28,66 men missade alltså med ca 500 meter.

 Väl hemma igen redigerade jag bilderna och tryckte i mig en påse ostbågar. Nu är det nog bäst att gå och sova innan magen säger ifrån. Herman är ute på studsmattan och slår volter. Han börjar bli riktigt bra på det.